Att Motala kommun väljer att fokusera på skolan i projektet ”En skola för alla” är välkommet, samtidigt som det gäller att inte övereffektivisera redan fungerande enheter. MVT tar i dag ett grepp om situationen och funderar på ledarsidan kring den större bilden, där staten måste återta ett större ansvar.
Det finns många människor och organisationer inom skolans värld som förtjänar beröm. En enhet i denna kategori är Bergvallaskolan i Borensberg, där personalen har gått samman och utformat ett arbetssätt som fungerar utifrån de unika förutsättningar som finns just där.
Nu gror dessvärre oron i och med att nedskärningar knackar på dörren. Lärartätheten sjunker ytterligare från redan låga nivåer och det framgångsrika system som byggts upp riskerar att saboteras. Hur mycket klarar egentligen lärarna av innan det tar stopp på allvar?
Yrket som lärare har historiskt sett ofta kopplats till ett kall, som närmast kan liknas med prästers engagemang för kyrkan. Raljerande beskrivs lärarnas arbetsliv av mindre insatta personer som lyxigt, eftersom det finns pauser för lov och lång semester på sommarlovet.
I själva verket innebär lärarrollen tvärtom ett oerhört slit till låg lön. Den borgerliga regeringens satsning med karriärtjänster för lärare är ett steg i rätt riktning på lönefronten, men det krävs en bredare satsning. Fackets skarpa krav på 10 000 kronor mer i månaden för alla kan anses skäligt i sig, men har lett till upprepade misslyckanden med besvikelse och irritation inom lärarkåren.
I takt med att ekonomin försvagas förstärks en generell trend med neddragningar inom skolan. Det beror bland annat på att kommuner är för små enheter för att kunna övervintra kriser och är för känsliga för variationer.
Därför är förstatligande av skolan ett uppenbart alternativ som är värt att ta på allvar, eller åtminstone en hårdare statlig styrning för den som inte vågar ta det stora steget direkt. Åt det hållet vill både Folkpartiet med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen och fackliga organisationer gå. Förhoppningsvis kommer allt fler att få upp ögonen för behovet framöver.
Nuvarande regering har gjort mycket för att förändra en illa fungerande skola till det bättre, men ännu är det på tok för tidigt för en större utvärdering. Förändringar inom skolans värld tar tid. Lång tid.
Mer struktur var nödvändigt initialt och nu görs uppföljningar utifrån tidigare reformer. Med minskad omfattning av individuella utvecklingsplaner bör lärarnas administrativa börda minska. Det är inte en dag för tidigt, sett ur ett större perspektiv.
Lärarna ska ägna sig åt undervisning i stället för pappersarbete, säger både ansvarig minister och fackförbund. Problemet är att det är kommunerna som ansvarar för det praktiska och ska ge skolan de förutsättningar som krävs. Klarar kommunerna verkligen av det?