Förra våren blev statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hårt kritiserad för sitt uttalande om att vi måste arbeta längre.
”Det är väldigt upprörande att landets statsminister på det här flagranta sättet visar sin okunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar”, kommenterade IF Metalls ordförande Anders Ferbe.
Även Annelie Nordström på Kommunal dömde ut ett förlängt arbetsliv: ”våra medlemmar orkar knappt fram till 60”.
Gemensamt för kritiken mot Reinfeldt var att den inte tog hänsyn till möjligheten att byta arbetsuppgifter eller arbetsplats.
På tisdagen återkom Fredrik Reinfeldt till sina tankar på ett förlängt arbetsliv när Framtidskommissionen lanserade sin fjärde delrapport: Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. Statsministern poängterade att han inte har alla svar, men slog fast att ”drivkrafter spelar roll”.
Tyvärr präglas den svenska arbetsmarknaden av ett ungdomligt ideal. Många arbetsgivare vill inte anpassa sig efter äldre anställda. Andelen sysselsatta över 65 år har minskat sedan 1960, trots att medellivslängden är markant högre.
Att inte låta friska 65- eller 70-åringar vara delaktiga i arbetslivet är ett samhällsekonomiskt och individuellt resursslöseri. Varken kunskap eller kompetens försvinner när kroppen inte längre orkar med tunga lyft.
Framtidskommissionens vision är att skapa mer flexibla möjligheter för utslitna kroppar. Erfarenheter från den tyska bilindustrin visar till exempel att produktiviteten bibehållits i monteringshallar särskilt anpassade efter äldre medarbetare.
Sverige har OECD:s näst högsta snittålder vid högskoleexamen. Att plugga till 30, jobba till 60 och leva till 90 år är samhällsekonomiskt ohållbart. Den logiska lösningen är att förlänga arbetslivet, i den änden där vi har mest erfarenhet att bidra med.
När den allmänna pensionen infördes för snart 100 år sedan var pensionsåldern 67 och medellivslängden 56 år. Därefter har den generella samhällsförbättringen höjt medellivslängden till 81 år och justerat pensionsåldern nedåt.
I dag försörjer varje person som arbetar 0,71 personer som inte arbetar.Därför förväntas regeringens pensionsåldersutredning, som lämnar sitt delbetänkande i april, förlänga rätten att jobba kvar från 67 till 69 år.
Pensionsåldersutredningen utgår från en kombination av frivillighet och välfärdens behov. Enligt SCB:s senaste prognos kommer Sveriges befolkning att öka med två miljoner fram till år 2060. Antalet kommuner med en ansträngd försörjningsbörda antas stiga från dagens tre till nästan 120 stycken.
Fredrik Reinfeldt visar inte en flagrant okunskap när han vill få oss att jobba längre. Han har ett politiskt ansvar att försöka beskriva vad som måste göras.