På liknande sätt har Kulla-Gulla fått samma generationers flickor att snyfta sig igenom fattigauktioner och dagsverken. Dagens bokslukare blandar dessa hårda historieskildringar med Harry Potters trollformler och fajter i vampyrernas värld.
Dock inte i samma utsträckning som förr. I höstas presenterades den statliga litteraturutredningen och det är ingen munter läsning. Mellan 2000 och 2009 gick svenska 15-åringars läsförmåga ner, vilket framför allt drabbar pojkar och ungdomar från socioekonomiskt svaga hem.
Den försämrade läsförmågan är inte bara ett problem för att barnen riskerar att gå miste om hela den fantastiska världslitteraturen. Det påverkar även deras skolarbete och framtida möjligheter i arbetslivet.
För det är oerhört stor skillnad mellan det talade och det skrivna språket. Genom att läsa – och lyssna till högläsning – utökar man sitt ordförråd, lär sig korrekt meningsuppbyggnad och får en känsla för grammatik. Det är via litteraturen man för första gången byter perspektiv och inte ser allt utifrån sin egen horisont, utan lever sig in i hur andra människor tänker och känner, och ibland i hur våra förfäder levde. Det är med hjälp av skönlitteraturen barn och ungdomar utvecklar sitt abstrakta tänkande och skaffar sig verktyg för att kunna hantera längre, sammanhängande och mer komplexa texter.
Det senare är av avgörande betydelse för att klara dagens skola och framtidens arbetsmarknad. Om läsförståelsen är dålig är det svårt att tillgodogöra sig teoretiska kunskaper och enligt professor Lars Höglund är utrymmet på arbetsmarknaden begränsat för den som läser knackigt (Arbetet, 7/6). Enligt honom räknar arbetsgivarna kallt med att de anställda kan läsa svåra texter och kraven ökar för varje år som går.
Därför är alla läsfrämjande satsningar, inklusive regeringens tre miljoner kronor för att idrottsföreningar ska samverka med bibliotek så att de unga atleterna börjar läsa mer, varmt välkomna (SvD, 13/6). Än viktigare är dock att satsa på högläsning i förskolan och att bemanna skolbiblioteken. Enligt flera studier är inspirerande bibliotek viktigt, både för elevernas läsvanor och för deras läsförståelse.
Dessutom bör vi kanske följa författaren Lotta Olssons råd och sluta motivera läsande med att det är fantastiskt roligt. ?Vi kanske hellre borde säga: skönlitteratur är viktigt, oavsett vad du tycker. För du behöver läsa. Språk är makt. (DN, 10 maj).
Det är varken enklare eller svårare än så.