Att göra bort sig kan vara bra i vissa fall, men det är knappast ett bra karriärdrag generellt sett. Fråga den nyblivne författaren Håkan Juholt.
En större potential att bli ihågkommen finns i byggnadsverk av olika slag.
Fråga ingenjören och arkitekten Gustave Eiffel, som låg bakom både Eiffeltornet i Paris och Frihetsgudinnan i New York. Även om han inte var politiker ger hans livsverk en fingervisning om byggnaders potential.
Vad har då detta med Motala att göra? Jo, åtminstone undermedvetet kan dessa tankar finnas med hos de ansvariga politiker som just nu slits mellan behov hos och krav från många olika parter i kommunen. Det är lockande att kunna göra avtryck i historien.
Solidariskt Motala och Alliansen har på var sitt håll presenterat embryon till olika prioriteringar av önskade investeringar inom idrott och folkhälsa.
Debattartiklar, insändare och ”snacket” på stan visar också på hur mycket invånarna faktiskt bryr sig om frågan. Av naturliga skäl finns inget enhetligt svar på vad som är viktigast, men ämnet berör.
Låt oss först bara konstatera att folkhälsan är viktig och att idrotten har mycket att tillföra i samhället. Med det sagt är det ändå en viktig fråga för politiker vad som ska prioriteras främst. Valet står mellan fritidsverksamheter och kärnverksamheter.
Skattebetalarnas pengar ska räcka både till investeringar och drift inom alla områden. Det gör att idrottshallar, bandyhallar och simhallar ställs mot jobbskapande åtgärder, antalet landsbygdsskolor och personaltäthet inom äldreomsorgen. Sådan är verkligheten. Även om nya byggnader till stor del är ”engångskostnader” innebär de också drift och underhåll, kostnader som konkurrerar med kärnverksamheterna.
Motala kommun gör rätt i att satsa på idrotten, men ska göra det i rätt omfattning och se till att maximera nyttan av investeringarna.
Bandy i all ära, men ännu har det inte presenterats övertygande argument för att en bandyhall är det som är viktigast för Motala just nu. Arenaboomen i landet har dessutom gett baksmällor, trots att arenorna i sig har blivit kännetecken för både städer och individer.
I stället ligger snarare idrottshallar med mångsidig karaktär och framför allt en ny simhall bättre till. Där kan många olika föreningsverksamheter samsas under samma tak, både elitsatsningar och ett brett folkhälsofrämjande arbete.
Även om en uppfräschad idrottshall inte har samma historiska glans över sig som ett Eiffeltorn är det effekterna i samhället som är viktigast – inte att bygga kostsamma landmärken.