Moderater, socialdemokrater, folkpartister och fler därtill har på olika håll runt om i vårt avlånga land utlovat eller argumenterat för dess användning. Syftet är allt som oftast gott, men det finns många faror och frågetecken som ofta glöms bort.
År 2012 gjordes en kartläggning över svenskarnas internetvanor. Över 1,2 miljoner använde inte Internet och mer än var tionde hade inte ens tillgång till det världsomspännande nätverket. Med tanke på hur både myndigheter och företag i dag förutsätter att i princip alla har tillgång till just Internet finns det problem ur både demokrati- och jämlikhetsaspekter.
Just demokratiskälet lyfter Socialdemokraterna i Motala fram som det primära bakom förslaget att införa öppet WiFi i centrala Motala och Borensberg. Grundtanken är alltså relevant, men det konkreta förslaget väcker omedelbart följdfrågor. Är det enbart de som bor eller befinner sig i de centrala städerna som har problem med uppkoppling? Nej, situationen är den rakt motsatta.
Det är tvärtom på landsbygden som tillgången till kompetenta och prisvärda internetuppkopplingar är en bristvara. Det är givetvis även Socialdemokraterna medvetna om, och en del förbättringar har gjorts inom området, men resonemanget haltar ändå avsevärt. Kommunens alla invånare ska enligt likabehandlingsprincipen i kommunallagen ha likvärdiga förutsättningar, vilket förutsätter öppet WiFi även på landsbygden. Ett hårddraget resonemang, jovisst, men likväl relevant.
Ur invånarnas synvinkel är egentligen inte centrala gator och torg det mest relevanta. I stället borde exempelvis bibliotek, bussar, sjukhus och vårdinrättningar där människor befinner sig under kortare perioder, iväg från hemmet, prioriteras om nu öppet WiFi ska införas.
Det främsta skälet till att erbjuda öppet WiFi i just stadskärnorna är snarare turisterna, inte minst de som besöker oss från andra länder. Många är det som i rädsla för dyra mobilräkningar har stängt av all datatrafik i mobilen och desperat försökt hitta ett öppet WiFi utomlands. Det kan låta som ett I-landsproblem och högst oväsentligt, men det är likväl en faktor att ta i beaktande när det gäller att locka hit besökare från när och fjärran.
Juridiskt sett är det inte heller klargjort om kommuner verkligen får ägna sig åt verksamheter av det här slaget. Så sent som i augusti i år klargjorde Sveriges kommuner och landsting att frågan fortfarande inte är avgjord. Öppna nätverk av det aktuella slaget är dessutom i sig en risk för den som använder det, eftersom data skickas okrypterat och kan avlyssnas av i princip vem som helst som befinner sig i närheten. Ett öppet WiFi medför också risk för kriminella aktiviteter från anonyma användare, som på olika sätt kan utnyttja nätet för skadliga ändamål.
Det finns alltså en hel del kvar att reda ut innan ett öppet WiFi eventuellt kan bli verklighet i åtminstone delar av Motala kommun.