Nedskärningar, sparkrav, rationaliseringar och effektiviseringar. I Vadstenas skolors fall är det ett avskytt barn som har fått många namn under årens lopp när resurserna har minskat och nu är det dags igen. Eller är det verkligen det? Både tjänstemän inom förvaltningen och politiker inom barn- och utbildningsnämnden tar nu strid mot fördelningen av pengar inom kommunen. Det innebär samtidigt att nämndens allianspolitiker utmanar både sig själva och sina partikollegor.
I många kommuner runt om i landet har de ekonomiska kriserna under de senaste decennierna fått tuffa effekter för skolan. De ständiga neddragningarna av resurser har lett till ett osthyvlande utan dess like, som har haft negativ effekt både på skolresultaten och personalens situation.
Även om ekonomi är långt ifrån allt är det ändå en grundbult som sätter ramar och förutsättningar för skolans verksamhet. Politiker och tjänstemän på nämndnivå får en budget tilldelad av kommunfullmäktige och försöker därefter göra det bästa av situationen. Inte sällan är det ont om pengar och då behöver det sparas in på någonting. Ofta går detta att genomföra på ett rimligt sätt, åtminstone om det finns långsiktighet i agerandet.
Om det däremot ständigt kommer nya besparingskrav som inte är kända på förhand blir situationen en helt annan. Krävs det exempelvis att verksamheten ska skära ner tio procentenheter på en gång kommer slutresultatet att bli ett helt annat än om det vid tio tillfällen kommer besparingskrav på en procentenhet. Det ligger i sakens natur.
Även om ekonomin i slutändan är densamma är det betydligt sämre med ett hattande av det senare slaget, eftersom det resulterar i ett småsparande överallt. En rejäl omorganisation eller omstrukturering har betydligt större förutsättningar att ge någon form av positiv effekt utifrån de minskade resurserna.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande, moderaten Daniel Nord, säger nu stopp till det sparkrav som han och hans vänner i Alliansen tidigare har beslutat om. Än en gång krockar rollen som nämndpolitiker med rollen som övergripande kommunpolitiker. Den här gången är krocken motiverad, inte minst mot bakgrund av de förstärkningar till skolans område som alliansregeringen nu har presenterat i sin vårbudget.
Även om det lagda förslaget gäller för 2015 och även om det är högst osäkert om Alliansen får fortsatt förtroende i regeringsställning är det ändå sannolikt att skolans resurser kommer att förstärkas från statligt håll. Socialdemokraterna och Moderaterna har tävlat om att lägga flest miljarder på skolan i kommande budget. Det ger Vadstena anledning att undvika onödiga tillfälliga nedskärningar som garanterat inte kommer att ge positiv effekt varken på elevernas resultat i skolan eller på kommunens attraktionskraft i en konkurrensutsatt värld.