I mitten av september var det dags för presskonferens i Motala. Med stora leenden, skratt och stolthet presenterades Motalas investeringsplan för idrotts- och fritidsanläggningar under de kommande åren.
Socialdemokraterna Egberth och Nicklas Rudberg, ordförande i bildningsnämnden, var strålande glada och bjöd på stora leenden.
Med rätta, tycktes det, eftersom många efterlängtade satsningar med bandyhallen i spetsen presenterades. I och med att även kommunchefen Peter Ingesson fanns på plats föreföll det inte heller ”bara” vara något politiskt utspel, utan någonting som kommunen verkligen ämnade att genomföra.
Ur den tjänsteskrivelse som ligger till grund för presskonferensen finns bland annat följande att läsa om bandyhallen: ”IFK Motala-bandyn är en av Motalas elitidrotter och har så varit under många år.
För att hålla denna klass och utvecklas parallellt med övriga elitlag i bandy, krävs inom några år en överbyggnad över befintlig isbana”.
De 40 miljoner kronor som bandyhallen beräknas kosta finns också prydligt avsatta i investeringsplanen, tolv miljoner för 2014 och 28 miljoner för 2015.
Investeringen i en bandyhall är den överlägset största punkten i planen, vilket gör att läsaren knappast kan blunda för den. Om den finns med måste det vara genomtänkt, kan man inbilla sig.
Bevisligen är så inte fallet. I takt med att kritiken har ökat, vilket MVT har rapporterat om i olika omgångar, har förvirringen förvärrats. Det som presenterades som en ”storsatsning” har gradvis bytts ut mot ett stort frågetecken. Nu verkar ingen veta vad som gäller för tillfället och än mindre vet vi om framtiden.
En smått desperat Egberth försöker släta ut fadäserna genom att hävda att hon tror att motalaborna har förstått situationen.
Med tanke på att inte ens den absolut mest berörda parten, bandyn i IFK Motala, har förstått saken rätt är dock den sannolikheten i princip obefintlig.
Egberth uppger också att man ”kunde varit tydligare i sina besked”.
Det har hon däremot alldeles rätt i, för ett särskilt mycket otydligare budskap än det som har presenterats är svårt att prestera.
För att citera Egberths partikollega Ingvar Ståhl: ”Det kanske inte var så fastlagt som det lades fram”. Mycket insiktsfullt och ovanligt ärligt, det vill säga antagligen ingenting som egentligen skulle ha sagts till pressen.