I de lugnaste vattnen simmar de mest hetlevrade fiskarna. Det kan det konstateras efter att lilla, lugna Vadstenas politiska värld har presenterat en av de mer spektakulära händelserna i lokalpolitiken på senare år. Avhopp från politiker är relativt vanliga, men den uteslutning som Moderaterna nu har genomfört av socialnämndens ordförande Francesca Larsson är desto mer spektakulär.
Det finns många otacksamma uppdrag att välja i livet. Gruppen politiker får anses vara en av de mest bespottade och då i synnerhet personer som vågar ta på sig ett tungt ansvar. Att leda en socialnämnd är minst sagt ett uppdrag i den kategorin och någonting som inte går att ta lättvindigt på. Nämndens område är kostsamt, viktigt och berör samtidigt många människor i deras vardag.
Dessa fakta är viktiga att ha med sig i den nuvarande situation, där socialnämndens ordförande Francesca Larsson inte längre är representant för Moderaterna. Det står klart efter onsdagens pressmeddelande från partiet, som klargör att hon är utesluten och hänvisar till ”händelser av samarbetskaraktär”.
Det är ingen långsökt gissning att de beslut om hårda sparåtgärder som framkom under januari månad har haft med saken att göra. Utifrån en enligt Larsson för liten budget har konkreta, hårda sparåtgärder lagts fram från nämnden. Sparåtgärder, som garanterat inte talar till Moderaternas eller Alliansens fördel inför valet 2014. Ämnet är explosivt, kort sagt.
Vi som befinner oss utanför processen ska akta oss för att döma någon av sidorna för hårt, varken Larsson eller hennes tidigare partikamrater som har uteslutit henne. Det som däremot kan sägas är att Larsson framstår som principfast och verkar stå upp för sin åsikt även om den lokala partipiskan viner i luften. Det i sig är hedervärt, om så är fallet.
En vändning av perspektiv kan samtidigt visa på handlingskraft och beslutsamhet hos Moderaterna, som inte tolererar en som de upplever det bruten lojalitet och en oförmåga att följa överenskomna regler. Världen är som vanligt varken svart eller vit, något som illustreras extra tydligt av det kanske oväntade stöd som det socialdemokratiska oppositionsrådet Marita Karlsson uttalat ger Larsson.
I och med att Francesca Larsson i nuläget inte verkar lämna sina uppdrag självmant uppstår en högst intressant situation, med en oönskad politisk vilde som ordförande i en tung nämnd. Att enskilda ledamöter i kommunfullmäktige blir vildar är inte ovanligt, men nu vet garanterat ingen vad som kommer att hända framöver. Vadstena håller andan och väntar nervöst på framtiden.