Detaljerna i det svenska valsystemet skapar sällan stora rubriker, men de är i vissa lägen av stor betydelse för vem som har makten i riksdag, landsting och kommuner. I valet 2010 fick Socialdemokraterna så många fasta valkretsmandat, det vill säga mandat som är knutna till en viss valkrets, att utjämningsmandaten, som ska kompensera partier som får för få mandat, inte räckte till. Det höll på att fälla avgörandet mellan huruvida Alliansen skulle få egen majoritet eller inte.
Efter valet 2010 tillsattes en kommitté med uppgift att gå igenom vallagen och föreslå förbättringar. Kommittén har nu lämnat ett första delbetänkande.
För det första ska det inte längre vara möjligt för ett parti att få för många mandat i förhållande till andelen röster i riket. Nu ska överskjutande valkretsmandat helt enkelt föras över till andra partier.
För det andra måste partier och kandidater som vill ställa upp i valet anmäla detta 30 dagar i förväg. Sedan tidigare har det funnits ett system där partier som samlar in 1500 namnunderskrifter kan registrera sig, vilket innebär att deras partinamn och kandidatlistor är skyddade. För partier som inte registrerat sig har vem som helst kunnat skriva in en kandidat på en blank valsedel. Det har lett till att personer har blivit invalda i fullmäktige mot sin vilja. Partier kan fortfarande ställa upp i val utan att samla in namnunderskrifter, men det kommer inte längre att gå att fylla i nya kandidaters namn på valdagen.
För det tredje ökar proportionaliteten i kommunalvalen. Idag måste stora kommuner vara indelade i valkretsar. Eftersom kommunerna saknar utjämningsmandat drabbar det de mindre partierna. Det har länge talats om att införa utjämningsmandat i kommunalvalen, men försöken att göra det har alltid strandat på oenighet om exakt hur systemet ska utformas: ska det införas en småpartispärr, och i så fall hur stor?
Men nu har utredningen enats om att de kommuner som har flera valkretsar får en spärr på 3 procent, vilket är samma spärr som för landstingen, och de kommuner som bara har en valkrets får en spärr på 2 procent. Det har hänt att partier tagit mandat i fullmäktige med mindre än två procent av rösterna, så denna spärr kommer att få betydelse.
Att kommittén har enats om att införa utjämningsmandat i kommunerna är bra, men det hade varit bättre om man också hade kunnat enas om en och samma spärr för alla kommuner, kanske genom att slopa de kommunala valkretsarna. Det blir sannolikt svårt för de flesta att förstå varför olika kommuner ska ha olika spärrar. För att ett valsystem ska uppfattas som rättvist räcker det inte med att det faktiskt är rättvist, utan det krävs också att väljarna har en rimlig chans att förstå varför.