morgon är det Förintelsens minnesdag. De fruktansvärda och obeskrivliga brott mot mänskligheten som begicks under nazismens tid saknar motstycke i den moderna europeiska historien, men trots det måste vi ständigt påminna oss om mänsklighetens mörka baksida och bekämpa de krafter som frodas där. Ett led i detta arbete är att hylla Raoul Wallenberg, en man som har glömts bort under flera generationer.
För de personer i Sverige som får anses tillhöra de äldre nu levande generationerna är namnet Raoul Wallenberg säkerligen välbekant. Under det senaste århundradets andra halva har hans liv och gärningar lärts ut i skolan och på andra sätt. Det är inte många i denna kategori människor som har kunnat undgå Wallenberg.
De personer som tillhör den yngre medelåldern, eller ännu yngre generationer, har däremot betydligt mindre koll. Det är inte särskilt vågat att påstå att majoriteten av dagens svenskar upp till och med 35 år inte känner till honom, kanske inte ens till namnet. Det är smått skamligt att konstatera och samtidigt ett rejält underbetyg till de historie- och samhällskunskapsämnen som antingen missat eller inte nått fram med budskapet.
Det finns alltid en risk med att glorifiera och upphöja en person för dennes goda gärningar. En person är mycket sällan alltigenom god, utan har med stor sannolikhet även mindre smickrande egenskaper eller mindre stolta historier i sitt förflutna. Ändå tjänar det ett gott och viktigt syfte att lyfta fram individer som goda exempel och förebilder.
Raoul Wallenberg föddes strax före första världskriget och var sex år när detsamma tog slut. Även om han kanske inte direkt berördes av det kriget är det inte långsökt att tänka sig att omgivningen och omvärlden satte sina spår hos den unge Raoul, som senare i livet skulle spela en direkt avgörande roll för många, många människors liv.
Den för tiden världsvane och bereste Raouls liv förde honom på 1940-talet till Ungern, som med tiden blev allt mer indraget i andra världskriget och allt mer påverkat av Nazityskland. I rollen som diplomat kunde Wallenberg, för att göra en lång och tragisk huvudhistoria kort, starkt bidra till att rädda tusentals ungerska judar undan Förintelsen. Detaljerna kring hans slutliga öde är oklara, men han avled i ett sovjetiskt fängelse 1947.
Historien om en enskild individs stora påverkan på många människors liv har i dag gått många svenskar förbi. Bland annat därför är det glädjande att Raoul Wallenberg-året 2012 nu följs upp av att en ny minnesdag införs. Från och med i år är den 27 augusti Raoul Wallenbergs dag, en dag som förhoppningsvis gör att alla svenskar framöver känner till hans gärningar och kan inspireras att påverka världen i rätt riktning.