Affärsidén är att föra människor närmare varandra. I själva verket har Telia Sonera samarbetat med regimer som förtrycker sin egen befolkning.
Företagets värderingsmässiga moras blev tydligt när bolagets vd Lars Nyberg lämnade sin post på fredagen. Officiellt avgick Nyberg frivilligt – efter att ha förlorat en förtroendeomröstning i styrelsen.
Turerna i Uzbekistan blev för svåra att förklara. Timmarna innan Nybergs avgång hade Biörn Riese, advokat vid affärsjuridikbyrån Mannheimer Swartling, presenterat en granskningsrapport om Telia Soneras etablering i den centralasiatiska diktaturen år 2007.
Granskningen är gjord på Telia Soneras eget initiativ. Och Riese finner inga bevis för anklagelserna om bestickning eller brott mot penningtvättlagen. Däremot får ledningen hård kritik för sin bristande kunskap om lokala samarbetspartners.
Gibraltarregistrerade Takilant fick 2,2 miljarder kronor av Telia Sonera när Telia Sonera köpte licenser och frekvenser av uzbekiska staten. Takilant har kopplats samman med presidenten Islam Karimovs jetset-dotter Gulnara Karimova och företagets egentliga verksamhet kan ifrågasättas.
I mitten av januari beslöt Svea Hovrätt att muthärvan kring Telia kan prövas i Sverige eftersom förhandlingarna med Takilant skett härifrån. Därefter har tingsrätten frusit 1,8 miljarder av Takilants tillgångar, som uppges finnas på schweiziska konton.
Det är svårt att få en klar överblick av vad som har inträffat. Och för Telia Sonera väntar en osäker vår. Tidigare finanschefen Per-Arne Blomquist har utsetts till tillförordnad vd. Merparten av styrelseledamöterna lär bytas ut vid bolagsstämman i april. Brottsutredningarna fortsätter.
Oavsett rättslig utgång solkar Uzbekistan-affären ner Telia Sonera. När storägaren Folksam efterlyser ökad fokus på etisk kompetens är det lätt att instämma. Samtidigt bör man komma ihåg huvudskälet till varför Telia Sonera gör affärer i Centralasiens mest ljusskygga hörn.
Telia Sonera har i uppdrag att leverera vinst till sina ägare. På den nordiska marknaden är mobiltelefonisamtal snart en gratisprodukt och utan bolagets kraftiga expansion på tillväxtmarknader skulle Telia Sonera ha svårt att klara prispressen.
Men Telia Soneras ägare är inte vilka som helst. Det tunga statliga ägandet gör att kraven på bolagets moraliska kompass är höga och ägardirektiven om hur verksamheten ska bedrivas i auktoritära stater måste vara glasklara.
Inom affärsområdet Eurasien har Telia Sonera vuxit med 30 miljoner abonnemang på fem år. Och så länge verksamheten har befunnit sig på rätt sidan lagen har pengarna fått styra Telia Soneras affärer i före detta Sovjetrepubliker.
Uzbekistan-affären visar att svenska och finska staten måste ta ett större moraliskt ansvar för Telia Sonera.