Inskränkningar i yttrandefriheten för uttalanden som ”hotar den ungerska nationens värdighet”, minimala möjligheter för författningsdomstolen att pröva förändringar och tillägg till grundlagarna, förbud för hemlösa att sova på allmänna platser och förbud mot valannonsering i privata medier.
Det är några av de författningsändringar det ungerska parlamentet, som kontrolleras av premiärminister Viktor Orbáns högerparti Fidesz, röstade igenom på måndagen.
Den anti-demokratiska utvecklingen i Ungern har pågått sedan Fidesz vann valet 2010 och har bland annat inkluderat en genomgripande politisering av rättsväsendet och förändringar i valsystemet för att garantera Fidesz makten även efter valet 2014.
Besluten har mötts av stora protester både från Europarådet, Europaparlamentet och i Ungern, där oppositionen talar om hur den liberala demokratin, och de europeiska värden Ungern tidigare ställt sig bakom, steg för steg monteras ner.
Men i en artikel i den tyska tidskriften Der Spiegel avfärdade talmannen i det ungerska parlamentet, László Kövér, tankarna på att Fideszregeringen skulle gå sin kritiker till mötes: ”Det är osannolikt att vi skulle kunna nå en kompromiss med representanter som till och med ser samkönade äktenskap som möjligt”, förklarade Kövér.
Det är som EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) konstaterade efter ett möte med sin ungerska ministerkollega, svårt att föreställa sig detta i Europa 2013.
Den italienske historikern Antonio Gibelli har talat om den auktoritära demokratin – ett system där demokratins institutioner och signalord finns kvar, men har tömts på faktiskt innehåll. Gibelli beskrev Berlusconis Italien, där lagar regelmässigt ändrades för att gynna premiärministerns intressen. Men begreppet hjälper oss också att förstå länder som Putins Ryssland, Chavez Venezuela och Orbáns Ungern.
Utvecklingen aktualiserar frågan om vilka krav EU egentligen ska kunna ställa på sina medlemsländer. För att bli medlem måste ett land uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna som handlar om demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter. Däremot saknas instrument för att systematiskt följa upp hur medlemsstaterna lever upp till den liberala demokratins grundläggande krav.
I ett brev till EU-kommissionen påpekar utrikesministrarna i Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland detta, och kräver bland annat att EU ska kunna dra in det ekonomiska stödet - exempelvis från den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna - till medlemsländer där den liberala demokratin hotas.
Det är en linje som även Sverige självklart bör driva.
Vi kan inte stå vid sidan när demokratin hotas. I Europa 2013.