När G20-ländernas finansministrar träffades i Moskva i helgen stod skattesmitningen på dagordningen. En rapport från OECD visar att många multinationella företag bara betalar 5 procent i skatt. Det kan jämföras med den svenska bolagsskatten på 22 procent. Genom att flytta vinster och använda sig av avdrag kan storföretagen i vissa fall nästan helt undgå att betala skatt.
Skattesmitning leder till undanhållna skatteintäkter, en dåligt fungerande ekonomi och ett samhälle som präglas av farliga orättvisor. Ekonomin fungerar dåligt eftersom nya företag inte kan konkurrera på lika villkor: de har inte tillgång till den juridiska expertis som krävs för att organisera den avancerade skatteplaneringen. Företag som får betala högre skatt på sin vinst kan inte återinvestera lika mycket pengar i verksamheten, och de blir inte lika attraktiva att investera i. Konkurrensen snedvrids till storföretagens fördel.
Samhället blir orättvist eftersom rika betalar mindre i skatt än fattiga. Vi får varken progressiv eller platt skatt, utan regressiv skatt. Och denna orättvisa riskerar att gröpa ur förtroendet för samhällets institutioner. Vi blir cyniska och tänker att orättvisor tillhör världen. Vi slutar bry oss om hur det går för samhället runt omkring oss: det spelar ändå ingen roll, ingenting kommer ändå att förändras, och vi kan som enskilda medborgare ingenting förändra. Vi slutar förvänta oss att lagar och regler ska följas. Vi slutar följa dem själva.
Ett sådant scenario kan verka långsökt i Sverige. Men ska man förstå de långsiktiga orsakerna till krisen i länder som Grekland och Italien måste man ta hänsyn till att medborgarnas förtroende för de styrande har varit lågt under mycket lång tid. Det är av högsta vikt att bevara förtroendet för samhällets institutioner, och däri ingår ett skattesystem som uppfattas som rättvist.
Det är dock svårt att hitta ett globalt skattesystem som tvingar företagen att betala skatt i de högskatteländer där deras affärsverksamhet pågår, utan att de dubbelbeskattas i flera länder. Ett system för att stänga skatteplanerarnas kryphål måste samordna ett stort antal länders ofta snåriga skatteregler. Ett arbete pågår mot skatteflykt, men det är lång väg kvar.
Under tiden kan vi som konsumenter använda vår makt till att välja de företag som betalar en rimlig andel i skatt. De största syndarna i USA är inte bara obskyra finansbolag, utan även exempelvis bokhandeln Amazon och cafékedjan Starbucks. I Sverige har rapporteringen inte varit lika flitig, men Rapport kunde 2010 avslöja att en tredjedel av Sveriges 20 största koncerner betalade mycket lite i bolagsskatt. Det är vår plikt att förhålla oss till det ? som väljare och som konsumenter.