En skolnedläggning väcker betydligt hetare känslor än om frihandelsavtalet mellan USA och EU, som Fredrik Reinfeldt och Barack Obama diskuterade i veckan, inte går i lås. Den kritik som riktats mot Reinfeldt för hans försiktiga hållning i Syrienfrågan är ingenting i jämförelse med vad hans partikollega Péter Kovács, kommunalråd i Höganäs, fick utstå när han lät bygga ett höghus mitt i byn.
Det bildades snabbt en opinion och Kovács hotades så väl verbalt som genom att någon sprängde hans brevlåda. Det är en bild av verkligheten för många kommunpolitiker, som skildras i SVT:s nya dokumentärserie Kommunpampar, med premiär den 10 september.
Men det finns andra bilder också. I Kungälv har en av politikerna nyligen hoppat av. Det berättas om personangrepp och ett allt tuffare klimat kommunpolitikerna emellan. På Gotland är den stora frågan för alla, oavsett partifärg, att få till en bättre färjetrafik. I Uppsala funderar kommunalrådet Ebba Busch (KD) på förslaget att bygga hus vid Botaniska trädgården. ?Att vara politiker är att vara visionär, att se möjligheter ingen annan ser.
Det är att våga tro, tycka och stå på sig, och att våga ta beslut?, fastslår speakern. Framför allt de två sista är värda att framhålla. För även om många politiker gärna talar sig varma om vikten av att lyssna kan inte alla alltid få sina önskemål tillgodosedda. Kommunpolitik är konkret och mer än någonting annat handlar det om att prioritera. Antingen lägger man ner en skola eller så gör man inte det. Ska vi öka personaltätheten på äldreboendena eller satsa på mindre grupper i förskolan? Samtidigt som det är kommunpolitikens största tjusning är det dess värsta dilemma.
För medan kommunpolitiker ska serva kommuninvånarna i egenskap av medborgare, har de ett ansvar mot kommuninvånarna i egenskap av skattebetalare. Pengar måste spenderas varsamt och en kommunpolitiker som leker jultomte är en dålig politiker, även om hen får tillfälliga applåder. Det betyder inte att man inte ska protestera och argumentera för sin sak.
Våra kommunpolitiker bestämmer hur skattepengar ska fördelas och en öppen debatt är en del av demokratin. Däremot måste man ha respekt för att politik är komplext och för att kommunpolitikerna ansvarar för en gigantisk helhet med krav från flera håll. Enligt Brottsförebyggande rådet utsattes nästan var sjätte politiker i Sverige för hot eller trakasserier 2011.
Det är en alldeles för hög siffra och förhoppningsvis kan ett program som Kommunpampar öka förståelsen för att kommunpolitiker är vanliga människor som man gärna får kritisera, men som bör bemötas med samma respekt som andra.