En landsbygdsskola är mycket mer än bara en skola. Det är ett nav för livet, den stora kroppspulsådern i bygden. Det är här drömmar föds, det är här generationer möts både i minnet och i nuet. Om skolan försvinner, då försvinner även den sammanhållande länken och förfallet till en allt mer utarmad bygd kommer att påbörjas. Med detta som bakgrund är det fullt förståeligt att Godegård kommer att kämpa till sista blodsdroppen för att få behålla sin skola.
En landsbygdsskola kostar mer pengar än en skola i en större tätort, det är ett faktum. Skolskjutsar kostar pengar, långt ifrån försumbara summor. Det går inte heller att nå samma höga antal elever per lärare som i en större skola, vilket påverkar skolenhetens ekonomi negativt eftersom mindre resurser tillförs via elevpengen.
Samtidigt är det så att den norm som stadsskolorna har satt för antal elever per lärare är för hög för att nå den bästa måluppfyllelsen. Det borde snarare vara så att landsbygdsskolornas lägre antal elever per klass är en rimlig nivå för att fler elever ska få förutsättningar att prestera väl.
Elevantalet i en klass är dock långt ifrån en ensam förklaringsfaktor för hur eleverna kan förväntas prestera. Det kan vara rimligt att anta att människor som bor i landsbygd har en lägre utbildningsnivå än de som bor i städer. Eftersom föräldrarnas utbildningsnivå har en stark påverkan på barnens resultat i skolan måste även sådana faktorer vägas in i analysen. Likaså aspekter som trygghet i vardagen och vilken typ av samhällsmedborgare vi vill fostra.
Om en landsbygdsskola ska läggas ner ska det, med hänsyn till skolans enorma betydelse för den berörda bygden, i första hand handla om pedagogiska skäl. Att barnen drabbas negativt. Det kan handla om att inte kunna rekrytera kompetent personal till skolan eller handla om att elevunderlaget inte räcker till för att nå kvalitet i undervisningen.
Samtidigt finns det sätt att arbeta med dessa faktorer, om bara viljan och ambitionen att bevara landsbygdsskolan finns. Det finns olika sätt att attrahera lärare om man vågar tänka lite utanför den berömda lådan. Arbetsvillkor och förutsättningar går att arbeta med.
När det gäller elevantalet går det att skapa bättre förutsättningar för inflyttning, förändra upptagningsområden för eleverna, ändra villkor för skolskjutsar från andra överfyllda skolor och liknande. Eller för den delen, att arbeta för ett tågstopp som förbättrar kommunikationerna.
När det gäller den aktuella frågan om skolan i Godegårds vara eller inte vara är det särskilt en fråga som utifrån det som redovisats ovan kräver extra eftertanke. Den handlar om att kommunstyrelsens kommande utredning om landsbygden i Motala kommuns norra del ska genomföras först efter ett eventuellt nedläggningsbeslut för skolan. Hur är detta möjligt?
Med tanke på skolans enorma betydelse för bygden är det vansinne att agera förhastat med en nedläggning. Det är inte ”en skolfråga”, som bildningsnämndens ordförande Nicklas Rudberg (S) hävdar utifrån rena juridiska argument. Tvärtom. En nedläggning av skolan medför i praktiken en nedläggning av hela Godegård, men det verkar paragrafryttarna ignorera. Lyft blicken. Se helheten.