Daniel Ragnehed berättar att många djur kommer i grupp och att det kan vara flera som drabbas samtidigt av en trafikolycka. Men varje olycka registreras som en i taget.
Ombyggnationen av riksväg 34 mellan Borensberg och Motala 2020 motiverades av att minska samhällskostnader kopplade till trafiken, något styrelsen för Kristbergs viltvårdsområde inte tycker att man har lyckats helt med. I ett öppet brev till Trafikverket ifrågasätter de att en sträcka på två kilometer saknar viltstängsel.
– Sedan vägen byggdes om är det mellan 15 och 20 viltolyckor varje år, säger Daniel Ragnehed, markägare, styrelsemedlem och samordnare för eftersök vid viltolyckor.
Ragneheds uppskattning är att antalet olyckor halverats jämfört med innan vägen byggdes om, men han påpekar också att sträckan då var tio gånger så lång och inkluderade mer vilttäta skogsområden medan denna sträcka omges av åkermark. Han understryker också att viltolyckor bara registreras om fordonet kommer i kontakt med djuret och bara som en i taget även om flera djur drabbas.
Martin Säfström är också markägare, jägare och medlem i styrelsen.
– Ur markägarperspektiv tycker man att det är tråkigt när det ligger dött vilt i diket. Det är inte alltid det försvinner dagen efter heller. Förra året låg det en dovhjort och ruttnade på gång- och cykelbanan under nästan ett års tid till dess att det bara var ben.
– Det räcker att någon kör in i en gris och känner någonting i nacken och sen ska du belasta sjukvården, säger Martin Säfström, jägare och markägare i Kristbergs viltvårdsområde.
Han fortsätter:
– Jag tycker själv att det är obehagligt att åka den här vägen när är det mörkt. Det är rätt så djupa diken så man ser inte ner. Plus att det är ju räcken så ljuset sprider sig inte ner utanför vägen.
Det kan även vara farligt för viltvårdarna som ska ta hand om djuret, poängterar Ragnehed.
– Vi har haft polisen ute med oss som har fått stoppa trafiken för att vi ska kunna ta bort djur utan att riskera våra egna liv.
Styrelsen för Kristbergs viltvårdsområde framförde önskemål om viltstängsel redan innan vägen byggdes och nu igen i ett öppet brev till Trafikverket.
Omledning av trafik, stopp som gör folk sena till jobbet, lagning av vajerräcken, utryckning av räddningstjänsten. Säfström och Ragneheds lista på samhällskostnader tar aldrig slut.
– Det här sprids ju ut på fler instanser. Men Trafikverket är ju en myndighet. De ska väl se till samhället, inte till sin egen årsbudget bara.
De vill ha upp mer viltstängsel och föreslår att särskilda passager ska byggas för djuren.
– Jag fattar att man kan inte sätta upp viltstängsel på varenda löpmeter i hela landet. Men det här tycker jag är ett så tydligt case med öppet hål på två kilometer, säger Säfström.
Martin Säfström och Daniel Ragnehed berättar att många klövdjur vandrar mellan odlingarna på de olika sidorna av vägen.
Trafikverket är väl medvetna om olycksstatistiken.
– Det var jättemycket olyckor på den gamla vägen och nu har det delvis flyttats till den här nya passagen, säger Mikael Alm, projektledare på Trafikverket.
Varför sattes inte stängsel upp hela vägen från början?
– Det var det regelverket som var då. Tidigare när man kom till öppna fält så har man resonerat att man har bra sikt. Numera, bygger vi en två plus ett väg, då är viltstängsel och viltpassager med i konceptet.
Men den här vägen byggdes väl inte för så länge sedan?
– Nej, men det var länge sedan man tog fram bygghandlingar. Det är en process som tar många år och så ändras regelverken.
Viltstängslet upphör strax innan Högby spa och sträckan är runt två kilometer innan nytt stängsel tar vid.
Men nu när regelverken ändrats, ska ni sätta upp mer viltstängsel?
– Vi har precis gjort en utredning. Vi håller på att titta på olika åtgärder som vi kan göra, bland annat stängsel och passage. Sedan får vi se när vi har möjlighet att bygga.
Sträckan har en passage för större klövvilt under vägen två kilometer väster om viltstängslet ände vid Högby spa, och Alm berättar att ytterligare en passage planeras i östra delen, närmare Borensberg. Det kan exempelvis bli en bro eller en öppning med varningssystem som går igång när djur är i närheten.