– Man hinner ju med lite på 21 år och trots både positiva och negativa händelser genom åren är det här det bästa jobb jag kan tänka mig, säger Lena Ohlsson.
Vi möts i familjens villa i Borensberg, här bor Lena med sin man och parets två söner.
– Jag är ursprungligen från Pålsboda men har bott här i 21 år så jag är kvalificerad nog att kalla mig Borensbergsbo, säger Lena och ler.
Lenas karriär inom handels startade just i Pålsboda som tonåring.
– Jag jobbade på Ica några timmar efter skolan och ibland på helgerna. Det var naturligt att jag hamnade där, Pålsboda är ju inte stort och det fanns inte så många andra företag att arbeta på som tonåring.
Sen 21 år tillbaka arbetar Lena på Östenssons och fjolårets jubileum kom med en speciell inbjudan.
– Vi jubilerare fick inbjudan hem till verksamhetens ägare och blev bjudna på en härlig middag. Det är ett väldigt familjärt företag, vilket jag gillar.
Vad skulle du säga är de två största förändringarna som hänt inom branschen sen du började?
– Kassasystemen är ju helt olika, nu är allt digitalt. Jag har varit med från när man listade saldot på A4-papper, man drog betalkort via en plastgrej vid kassan och alla varor hade prislapp på.
– Den största förändringen är nog hetsen kring öppettider. Förr hade vi öppet till 19 på vardagar och till 13 på lördagar, samt stängt söndagar. Nu finns det butiker i branschen som har öppet till 22-23 tiden, vilket i mina ögon är väldigt extremt och är en av de sakerna jag kan se som negativt inom branschen.
För flera år sedan var Lena med om ett butiksrån när hon satt i kassan.
– Det var lugnt i butiken och jag pratade med en kollega som stod och plockade upp tidningar, plötsligt blev hon helt stilla och tittade mot kassan där jag satt. Där stod två personer som hade på sig motorcykelhjälmar med neddraget visir, de höll en yxa och en kniv i händerna. De la fram en väska och bad mig tömma kassan i den.
Vad kände du under den tiden?
– Det var väldigt surrealistiskt, jag kom på mig själv att fråga mitt i allt om jag skulle lägga ner mynten också. Efter rånet så fick vi välja om vi ville prata om det med psykolog, vilket jag till slut valde att göra. För mig blev det nog en liten räddning att de bar motorcykelhjälm, jag såg aldrig deras ögon utan för mig förblev de anonyma.
Men tanke på rånrisken vad tycker du om att vissa butiker inte längre har kontanthantering?
– Jag är lite emot det, jag gillar att kunden själv ska kunna välja betalsätt. Utöver det så underlättar det att kunna hantera kontanter i kassan när exempelvis de digitala betaltjänsterna strular. Sen tycker jag det var roligare när man var tvungen att använda huvudräkning och hantera växel, det blir lite mer utmaning.
Efter mer än två decennier i samma verksamhetskoncern har Lena inga planer på att sluta.
– Jag trivs väldigt bra med mitt arbete. Kundkontakt är bland det roligaste jag vet och för mig ger det massor att få prata med människor. Det är otroligt sällan man inte vill gå till jobbet, finns det möjlighet kommer jag vara kvar på Östenssons tills pensionen, jag kan inte se mig göra något annat, säger Lena och ler.