Monica Ljung visar fotona på väggen och berättar att det var här allt började. Här tillverkade Arne Larsson bildelar i glasfiberarmerad plast.
"När han formade sina delar blev det en hel del spill, det malde han ned och gjorde nya skivor av, för att göra nya bildelar. Men det blev så mycket att han kunde börja sälja skivorna också. Då insåg han att detta är en business. Så han transformerade affären ganska tidigt, redan i början på 70-talet, till att bara göra skivor".
Monica Ljung, koncernekonomichef, berättar hur allt startade.
– Arla kommer av vår grundare Arne Larsson. Han grundade bolaget, tillsammans med sin bror, 1969. Och på den tiden hette mejerikoncernen Mjölkcentralen, så Arla tog sitt namn lite tidigare, säger hon som en förklaring till att de har ett namn som kan förknippas med annat än plast.
– I vardagsmun säger vi Arla men moderbolaget heter Arla Plast AB och det är det namnet som vi använder mot våra kunder. Vi har också en bra dialog med mejeriföretaget och vi är gemensamt överens om hur vi använder namnet.
Men det händer att deras kunder undrar varför de kör plast i tankbilar.
– Det är ju en befogad fråga, säger Monica Ljung och konstaterar att kunderna ofta är från utlandet.
Hon berättar vidare om företaget och hur utvecklingen hela tiden pågår. Ganska snart löper samtalet in på hållbarhet och miljö.
– Det är framställningen av råvaran som är det huvudsakliga miljöavtrycket, det vill säga när man tar upp oljan. I vår process händer inte så mycket men det är klart, vi tillför mycket energi. Samtidigt är den el som vi använder i Borensberg vattenkraft, men i fabriken i Tjeckien är det lite blandat, säger hon och fortsätter:
– Men visst är det ett fossilt material i botten och det gör att man måste vara väldigt aktsam i materialanvändningen i vår egen produktion för att minimera slöseri. Samtidigt är områdena där våra produkter används inte som en engångsplast som förbrukas, slängs och bränns.
Spill som blir i produktionen återanvänds direkt. Företaget har också, under 40 års tid, tagit tillbaka spill från kunder för att mala ner och göra nya skivor, oftast för att tillverka nya produkter till samma kund.
Den nyare delen av fabriken skiljer sig mycket mot den äldre. Ljud, ljus och miljö är helt annorlunda, mer ergonomiskt rätt enligt Monica Ljung.
Christian Krichau, vd och koncernchef, berättar att en stor del av deras klimatarbetet handlar om att påvisa vikten av det cirkulära för kunderna. Det vill säga att återvunnet material kan säljas till rätt pris så att det blir lönsamt att återvinna.
– Vår bransch är inte mogen för cirkulärt än. I vår bransch är spill att likställa med lägre kvalitet och lågt pris, synsättet är mer ”du kan väl göra en billig skiva, spelar ingen roll med kvaliteten bara det är billigt”.
Han förklarar att även om fordons- och byggindustrin, och andra branscher, satt mål om att minska sina koldioxidavtryck till 2025 eller 2030 räcker inte det.
– De har inte fått in det i sin organisation än, vilket gör att de fortsatt vill betala mindre för en återvunnen produkt, säger han och fortsätter:
– Det är något som vi pratar med våra underleverantörer om, och de säger samma sak. När vi kommer in i 2025, då de första målen ska vara nådda och de ser att det inte hänt något, då blir det med all säkerhet en ökad efterfrågan i vår kundportfölj av cirkulära produkter.
Tror ni att priset på det återvunna går att få upp?
– Ja, det kommer. Betalningsviljan kommer att komma. Vi ser det redan i Tyskland till exempel, där priset på återvunnet råmaterial och nytt råmaterial är i princip detsamma, säger Christian Krichau.
Det är fortfarande bildelar men även väldigt mycket annat som görs av de olika plasterna, Polykarbonat, ABS och PETG, som tillverkas i Borensberg och Tjeckien. Likheten mellan dem är att de är lätta och väldigt tåliga. Monica Ljung berättar att man ofta ser de olika materialen utan att reflektera över att det är plast.
Arla Plast har flera certifieringar. Bland annat för att visa att det går att minska klimatavtrycken och att göra kvalitet av återvunnet. Christian Krichau nämner att de stora investeringar de gjort i maskiner innebär att kvaliteten på en skiva av återvunnet material ibland är högre än den som tillverkades av nytt material i de gamla maskinerna.
– De företag som inte ställer om kommer få svårt att överleva, säger han och Monica Ljung fyller i att det är viktigt att ta stegen, att våga vara lite dyrare men samtidigt ligga i framkant i hållbarhetsarbetet.
Arla Plast är kommunens största industriföretag. Av de 250 anställda jobbar cirka 130 i Borensberg. Kärnan är produktion och till det kommer en mindre administration och en säljorganisation med säljare runt om i Europa i första hand. Lågkonjunkturen har inte påverkat dem nämnvärt.
– Det är väl vår styrka. Sedan bolaget startades 1969 har det aldrig gått med förlust, aldrig någonsin. Så vi har en enormt stark ställning och är stabilt som bolag och arbetsgivare, säger Monica Ljung.
Ur lådan med varuprover tar Monica Ljung upp en klar polykarbonatskiva som används i många sammanhang. "Ta polisen till exempel, med deras sköldar, hjälmar och visir. Om man gör dem i detta så går det inte att ha sönder dem", säger hon och tillägger att om skydden skulle tillverkas av andra material med samma hållbarhet skulle de bli väldigt tunga.
Om den högoptiska plasten lamineras med glas blir den skott- och granatsäkert. En specialitet där Arla Plast, och en aktör till, dominerar branschen.
När coronapandemin bröt ut förberedde de sig för neddragning.
– Men så, efter ett par veckor, började vi titta i orderböckerna och då bara sköt det iväg. Helt plötsligt skulle alla ha skyddsbarriärer, säger hon.
Det som är knepigt är att hitta rätt kompetens men, enligt Christian Krichau, gäller det alla industriföretag var de än finns, i Borensberg, Sverige eller Europa.
– Men vi är stolta över att det på en av våra nya maskiner är ungefär 60/40 män/kvinnor. Mot tidigare nästan 100 procent män.
Sett till hela koncernen är cirka 25 procent kvinnor, en siffra de gärna ser växa. Samtidigt vill de också ha en ökad jämställdhet i mångfald och ålder. De jobbar aktivt med att locka unga till industrin genom kontakt med skolor, från gymnasium till universitet, och Industridagarna i Östergötland. På frågan om de slåss mot fördomar om att industrin är smutsig svarar Christian Krichau nej.
– Jag skulle säga att frågan är större än så. Yrkeslinjer generellt har svårt att locka ungdomar och det är något man måste jobba med.
Idag är Arla plast en 100-procentig extruderare. "Vi köper in råmaterial som vi smälter ner och gör till platta skivor. Vi är mitt i en kedja på fyra – en råmaterialleverantör, sen är det vi, och så våra kunder och kundens kund", säger Monica Ljung.
Råmaterial, i form av granulat sugs, in från silos som står utanför lokalerna och smälts ner för extrudering. Det innebär att materialet trycks genom ett munstycke och genom ett valsverk. Den långa banan av plast delas sedan i skivor enligt förutbestämda mått och, med en robot, lyfts skivorna av och packas på pall.
Under en runda i produktionen berättar Monica Ljung hur råmaterialet, i form av granulat, sugs in i maskinerna där den smälts ner och sedan valsas ut till en skiva, vilken kapas i bestämda mått för hantering.
Vid en av de enorma maskinerna möter vi Josef Rundqvist.
–Jag kom hit för att jobba lite extra och är kvar, 20 år senare, det säger väl en del.
Vad vill du säga för att locka unga till industrin?
– Att det förmodligen är ett säkert jobb, gillar du att jobba så är det rätt säkert. Och sen har det svängt lite, med miljötänk och mycket återvinning. Sen är det, tror jag, hyfsat betalt.
Att locka unga till industrin tror Josef Rundqvist handlar om att tala om tryggheten och att man kan, tror han i alla fall, tjäna rätt okej.
Vi kommer kort in på företagsklimatet i kommunen och att Motala i Svenskt näringslivs senaste ranking backade och i många år legat under 200 av 290 kommuner. Något som Christian Krichau gärna kommenterar.
– Om man tar tiden sedan Electrolux försvann så har det skapats en mängd små företag. Så jag skulle nog vilja säga att det är lite tvärtom, jag tycker nog att klimatet är ganska bra.
Arla Plast är unikt som det enda företaget som utnämnts till Årets Motalaföretag två gånger, 1985 och 2013. Frågan är om det blir ett tredje.
– Vi är jätteglada och stolta för de två vi fått. Men vi får se. Det spirar också många nya företag och det gör ingenting om det är någon annan som får det två gånger, säger Monica Ljung.
De kör inte plast i tankbilar men frågan kommer ibland när utländska kunder är på besök berättar Christian Krishau, vd och koncernchef, och Monica Ljung, koncernekonomichef.