Detta presenterar statsvetaren Richard Öhrvall inom sin del av en unik, nationell snabbanalys av valet 2018 som släpps på torsdagen. Tre Liu-forskare från Linköping och Norrköping deltar i studien "Snabbtänkt" som lanseras av Mittuniversitetets forskningscentrum Demicom. På torsdag presenteras studien som en gratis, nedladdningsbar rapport med resultat, analyser och reflektioner. Över 80 forskare från tolv svenska lärosäten och sju utländska universitet medverkar.

− Något liknande har aldrig tidigare gjorts. Det känns viktigare än någonsin att forskare tar plats i den allmänna debatten för att kunna ge en saklig och snabb analys av det politiska läget, av valresultatet och av valrörelsen, säger Kajsa Falasca, lektor i politisk kommunikation vid Demicom.

Varje forskare bidrar med en analys som fokuserar på partier, politiska frågor, valkampanjen, nyhetsmedier, väljare, sociala medier, visuell kommunikation, populär kommunikation eller andra aktuella frågor från valrörelsen 2018. Rapporten kommer också innehålla en sektion med reflektioner på den svenska valrörelsen från utländska forskare.

Från Liu kommer analyser av statsvetaren Richard Öhrvall, Elin Wihlborg och Gissur Erlingsson. Med 800 ord har Öhrvall sammanfattat sina slutsatser.

– Det är ett bra sätt för oss att arbeta med det som kallas den tredje forskaruppgiften, att föra ut kunskapen i samhället. Det kan också leda till framtida samarbeten mellan forskare vid olika lärosäten, säger Richard Öhrvall.

Han har fokuserat på valdeltagandet i landet, som ökar för fjärde valåret i rad och når nu 87,2 procent. Bara Danmark och Malta ligger på samma nivå i Europa, om man räknar bort länder med röstplikt.

Vad har du kommit fram till?

– Det är stora geografiska skillnader. På kommunnivå är deltagandet högt i Vellinge i Skåne och lågt i Haparanda. I områden där många har hög inkomst och är högutbildade är det fler som röstar. Ett valdistrikt i Lerum hade 96 procent, och ett annat i Rosengård i Malmö hade under 50 procent.

Finns det några grupper som generellt inte röstar?

– Pensionärer som är mycket gamla samt unga vuxna och personer med utländsk bakgrund

Richard Öhrvall konstaterar att valdeltagandet i viss mån är ett socialt beteende.

– Man kan mobilisera personer på olika sätt. Insatser genom olika påminnelser i form av brev och textmeddelanden kan få unga att rösta. Om folk i din omgivning röstar uppmärksammas det och blir samtidigt ett slags norm, säger Öhrvall.