Julia Oja bor en bit utanför Godegård och har tillsammans med maken Mikael skapat odlingar på gården som gör familjen självförsörjande.
– I ett samhälle där livsmedel bara blir dyrare och dyrare är självodling inte bara en rolig sak man kan göra med familjen utan en ekonomisk besparing för hushållet. Det är lättare att börja odla sin egen mat än vad folk tror, säger Julia Oja.
Vid familjens gård strax utanför Godegård står Julia och söver sina två minsta barn i en barnvagn. Bakom oss hörs hönsen från hönsgården och fårens bräkande läten mellan ladugårdarna ekar lätt. Bredvid huset syns dörren till en av familjens jordkällare och framför växthuset står pallkragar fyllda med jord.
Familjen handlar för mellan 2000-3000 kronor per månad. Där ingår bland annat blöjor, hushållsartiklar och tvättmedel.
– En bra början är att odla potatis. Faktum är att det är den grödan som ger mest energi per odlad yta och man kan faktiskt klara sig undan på väldigt många varierande maträtter med bara potatis.
Julia berättar att en bra tumregel angående potatisodling är att man får ungefär ett halvt till ett kilo potatis per sättpotatis.
– På så sätt kan man räkna ut ungefär hur mycket sättpotatis som går åt för självhushåll.
Julias familj på 8 personer nyttjar ungefär 300kg potatis per år. Vilket blir ca 30 kg sättpotatis.
Potatis är den gröda som ger mest energi per odlad yta och man kan faktiskt klara sig undan på väldigt många varierande maträtter med bara potatis, berättar Julia.
Hur mycket sättpotatis går det åt i ert hushåll?
– Vi som är en familj på åtta personer nyttjar ungefär 300 kilo potatis per år. Vilket innebär att man måste plantera ungefär 30 kilo potatis.
Många har ju inte tillgång till den odlingsyta som ni har, går det lika bra att odla på annat sätt?
– Ja, även i en lägenhet kan du ta steg mot självhushållning genom att odla mat i krukor, kompostera, och minska ditt avfall. Det går även att kolla upp möjligheten att hyra en kolonilott.
– Potatis, grönsaker eller örter går jättebra att odla i pallkragar med. En mindre köksträdgård kan räcka långt för att komplettera familjens grönsaksbehov.
Att odla och skörda det man den ska servera på matbordet upplever Julia att alla barn gillar att göra "det är något visst med att få dra upp en morot i blasten och äta den" säger Julia.
Odla egen potatis går alldeles utmärkt att göra i en djup hink på balkongen eller i en pallkrage på trädgården.
Julia tipsar om att frysa eller torka kryddor.
– Mynta, basilika, dill och oregano går ypperligt att båda frysa in och torka. Du kan också minska ditt avfall genom att koka buljong på skalet från potatis och morot och frysa in.
Har man bara möjlighet till mindre odlingar kan man gå ihop med grannar och odla olika saker som man kan byta sinsemellan.
På gården säljs ägg. Att ha egna höns är något som Julia förklarar är ett bra steg till mot självhushållning. Hönsen håller skadedjur i schack, de äter upp matrester och ger både ägg och bra gödsel.
Om möjlighet finns rekommenderar Julia att skaffa egna höns.
– Det är bra djur med många fördelar. De hjälper till att hålla skadedjur i schack, äter upp dina matrester, producerar ägg och man får bra gödsel till växterna.
Fyra snabba tips för att komma i gång med självhushållning.
- Börja odla din egen mat: Starta med enkla grödor som potatis, tomater och örter. Du behöver inte en stor trädgård – många grönsaker kan odlas i krukor på en balkong eller uteplats.
- Kompostera köksavfall: Kompostering är ett utmärkt sätt att minska ditt hushållsavfall samtidigt som du skapar näringsrik jord för din trädgård.
- Lär dig konservera mat: Genom att lära dig olika metoder för matkonservering, som exempelvis fermentering, torkning och inläggning, kan du förlänga hållbarheten på dina skördar och njuta av dem hela året.
- Minska ditt energiberoende: Utforska möjligheter att använda förnybara energikällor, såsom solpaneler eller små vindkraftverk, för att minska ditt hushålls energiberoende.
Julia är igång med sättpotatis och har gjort sin egen tomatsås.