Jason sÀger att det var en ren slump att han valde att arbeta med fiskar.
â NĂ€r man sĂ€ger att man arbetar med vattenbruk, fiskar och deras beteende Ă€r det ofta mĂ„nga som undrar hur man kan fĂ„ det intresset, sĂ€ger Jason Bailey.
Det var just biologi, vattenbruk och beteende hos djur som först fick honom till Sverige.
â Jag skulle studera ett Ă„r i UmeĂ„ men fick senare ett erbjudande om att lĂ€sa en doktorsutbildning i biologi, vilket innebar ytterligare fyra Ă„r i Sverige. DĂ„ hade jag redan sex Ă„rs studier i ryggen frĂ„n Kanada och min pappa skojade lĂ€nge om att jag var den eviga studenten, sĂ€ger han med ett skratt.
Jason driver företaget Saga Aqua tillsammans med tre andra. De bygger landbaserade fiskodlingar.
I UmeÄ trÀffade han sin fru Anna och efter studierna flyttade paret till Jasons hemstad pÄ Newfoundland. De bodde dÀr i Ätta Är, Anna drev ett tvÄlföretag och han jobbade som postdoktor (en tidsbegrÀnsad forskningstjÀnst) och pÄ fiskeriverket.
Visste du alltid att du ville arbeta med just fiskar?
â Nej, absolut inte. Jag trodde jag skulle arbeta med nĂ„got coolt, som valar eller delfiner vilket jag tror mĂ„nga biologer har som dröm. Men det slutade med nĂ„got sĂ„ ocoolt som fiskar, sĂ€ger Jason med ett skratt.
Hur lÀser man av fiskar beteende?
â Fiskar har ju inget ansiktsuttryck att ta hjĂ€lp av, men man kan tolka hur fiskarna simmar och exempelvis se att de slĂ„ss med varandra.
Jason nÀmner Àven andra beteenden som att de höjer ryggen och visar upp sina fenor mot andra fiskar.
â Man kan ocksĂ„ titta pĂ„ var i vattnet de simmar. Farten pĂ„ fisken kan avgöra hur den kĂ€nner, om den Ă€r rĂ€dd eller passiv. Det beror litegrann pĂ„ vad det Ă€r för fisk man pratar om, men vilda fiskar har vĂ€ldigt komplexa beteenden. De gör mycket mer och kan mycket mer Ă€n vad man först kan tro.
NÀr bestÀmde ni er för att flytta tillbaka till Sverige?
â Vi letade efter ett sommarhus nĂ€ra Karlsby dĂ€r Annas pappa bodde, det var han som gick pĂ„ husvisningen Ă„t oss. Vi köpte huset utanför GodegĂ„rd i De Geersfors osett och gillade det sĂ„ mycket att vi sĂ„lde huset i Kanada och flyttade hit. DĂ„ hade vĂ„r dotter Klara hunnit fylla tre Ă„r och Oskar föddes Ă„ret dĂ€rpĂ„.
Att Klara skulle börja spela ishockey var nÀstan givet.
â Hon har alltid gillat att vara med nĂ€r jag har Ă„kt skridskor. Jag har ett hockeyintresse sedan barnsben, men började sjĂ€lv först spela i high school. Byn dĂ€r jag bodde hade inget eget ishockeylag, jag spelade med kompisarna pĂ„ sjön.
Jason har aldrig förstÄtt varför kvinnor alltid resultatmÀssigt mÄste bevisa sig vÀrdiga att utöva en sport, innan de ens fÄr lika förutsÀttningar som mÀn. Han trÀnar damlaget i Motala tillsammans med Johan KÄhlin som syns i bakgrunden.
Jason har haft ett ishockeyintresse sedan barnsben, men han kunde först spela pÄ riktigt nÀr han började High school dÄ byn han bodde i inte hade ett eget ishockeylag.
Redan som liten funderade Jason över varför hans lillasyster inte spelade med hockeyutrustning som han sjÀlv.
â Jag undrade varför hon fick konstĂ„kningsskridskor och fick veta att tjejer inte spelar ishockey. Det svaret har jag aldrig förstĂ„tt.
â Jag har alltid varit oförstĂ„ende till att kvinnor resultatmĂ€ssigt mĂ„ste bevisa sig vĂ€rdiga att utöva en sport, innan de ens kanske har fĂ„tt samma förutsĂ€ttningar som mĂ€nnen. FĂ„r man inte det kan man inte förvĂ€nta sig samma resultat, det behöver man inte ha en doktorsexamen för att förstĂ„.
NÀr vi möts har Jason precis avslutat kvÀllens hockeytrÀning med Maifs damlag dÀr han Àr coach.
â Att engagera mig i den hĂ€r föreningen, och framför allt flick- och damhockeyn, kan vara bland det bĂ€sta jag har gjort. Jag ser fram emot varje trĂ€ning och det Ă€r kul nĂ€r man ser allas framsteg, bĂ„de individuellt och som lag.
Jason Bailey Àr glad över beslutet att engagera sig i damhockeyn i Motala. Hans dotter Klara spelar i klubbens flicklag dÀr Jason Àven Àr trÀnare tillsammans med Bettan Holmberg.
Jason beskriver sig som en coach som gillar att vara pedagogisk och ha öppna dialoger med spelarna.
Hur kommer det sig att du fastnade för just damhockey?
â Kanske för att det Ă€r en annan miljö Ă€n herrhockey, det Ă€r inte sĂ„ macho och alla som kĂ€nner mig vet att jag inte har nĂ„gon machostil, varken som person eller som trĂ€nare. Jag gillar att vara pedagogisk och ha öppna dialoger med spelarna. Jag vill att det ska finnas strategi och tanke bakom spelet, jag Ă€r ju trots att doktor, sĂ€ger Jason och skrattar.
Hemma i GodegÄrd har han och Klara gjort sitt bÀsta för att fÄ till en hockeyrink.
â NĂ€r Klara var riktigt liten körde vi passningar i en liten uppblĂ„sbar barnpool nĂ€r det blev kallt nog. Jag bestĂ€llde till slut en rink frĂ„n Kanada
Jason berÀttar att det inte följde med en sarg, den fick han bygga sjÀlv.
â Det var mest bara Klara och jag, ibland Oskar, som körde pĂ„ rinken. Jag byggde inte upp sargen sĂ„ högt, Klara var inte sĂ„ stor dĂ„. Rinken var mest ett sĂ€tt för oss att sĂ€kerstĂ€lla att vi kunde Ă„ka mer skridsko. Isen pĂ„ Ă„n utanför oss kunde man Ă„ka pĂ„ ocksĂ„, men det var mer osĂ€kert om isen skulle ligga kvar dĂ€r. Tack vare rinken kan vi kunnat nörda hockey ordentligt, sĂ€ger Jason med ett leende.