– Att processen har gått så fort är mycket tack vare ortsborna själva som tillsammans fick ihop de personer som behövdes för att starta upp verksamheten, säger Kjell Zingmark, arbetsledare på räddningstjänsten.
För cirka ett år sen togs beslutet att Godegård skulle få sitt egna räddningsvärn och på nationaldagen hade verksamheten invigning vid lokalen på Unnarydsvägen 31 i Godegård.
Martin Hjelmar bor i Godegård och har tillsammans med det lokala bygderådet varit drivande i frågan under flera år. Nu är han också en av de personer som arbetar inom räddningsvärnet.
– Att vi under lång tid velat ha ett räddningsvärn på orten har inte varit en hemlighet och det känns otroligt roligt och spännande att det nu är på riktigt, säger Martin Hjelmar.
Vad är skillnaden mellan räddningstjänsten och ett räddningsvärn?
– Det största jobbet räddningsvärnet har är att bryta händelseförlopp, förhindra spridning och ge snabb hjälp på plats. Med det sagt är de inga färdigutbildade brandmän, utan de får exempelvis inte gå in i brinnande hus. De kommer vara till stor hjälp genom att de kan förbereda de brandmän eller ambulanspersonal på vad som väntar. Vi har cirka 20 minuters svarstid till Godegård och på den tiden kan räddningsvärnet göra stor skillnad, säger Kjell Zingmark.
De personer som ingår i räddningsvärnet har ingen skyldighet att passa sin sökare vid larm.
– Räddningsvärnet bygger på frivillighet och de som snabbast kan svara på ett larm är de som åker på larmet. De har betalt för de larm de åker på och även betalt för att genomför övningar, säger Kjell Zingmark.
De åtta personer som ingår i räddningsvärnet har precis haft en utbildningsdag i Motala. En av dem är Tomas Fransson, som är lantbrukare i Godegård.
– Räddningstjänsten har ju en bit till Godegård, så det här känns som ett bra komplement för det. Jag tror många händelser hade kunnat undvikas om vi haft räddningsvärn på plats tidigare, säger Tomas Fransson.
Var det ett självklart val att tacka ja när du fick frågan?
– Nej, inte ett självklart ja. Det krävdes såklart lite eftertanke och vissa saker känns ju lättare än andra att förbereda sig inför.
Vilka scenarion känns mindre lätta?
– Man vet ju inte hundra hur man kommer att reagera vid exempelvis ett hjärtstopp eller hur det kommer vara om man får se en avliden person eller någon med en svår skada. Men finns det chans att vår insats kan hjälpa någon så är det ju värt massor, men det lär vara bra med puls på första utryckningen, säger Tomas med ett leende.