Klockan har passerat 17:30. Den fuktiga luften och ljuden från skogen ger en föraning om vad som väntar undertecknad.
MVT är på plats i Karlsby för en mindre demonstration av lördagskvällens spökvandring, som arrangeras av Karlsby Bygdegårdsförening för tolfte året i sträck.
Vad kan de 250 besökarna möta på under den dryga 20 minuter långa turen i skogen?
Det ska vi snart ta reda på.
Malin Törnqvist från Karlsby Bygdeförening har varit med och arrangerat spökvandringen under åtta år. Hon berättar att den är ett populärt inslag under året, som lockar besökare i olika åldrar till Rödsjötorp utanför Karlsby.
– Jag är sammankallande i föreningen, jag skapar berättelsen för vandringen, och agerar sagoberättare innan besökarna lotsas ut i skogen, säger hon.
Något som hon gör med glädje.
– Besökarna får en ficklampa i hand och släpps iväg i grupper om fyra till tio personer. Vi har haft många olika teman sedan start. Allt från Astrid Lindgrens värld som gått snett, till jultomten som försvann, säger hon och ler finurligt.
Besökarna på rundan är huvudsakligen från Karlsby och omnejd. Vandringen är redan fullbokad med tak på 250 besökare. Men det finns i nuläget inget planer på att utöka.
– Vi vet att det finns en önskan att vi ska arrangera spökvandringen fler kvällar. Men de som deltar mäktar inte med det. De gör det hela ideellt och lägger mycket tid på att göra det bra. Dessutom blir det rätt kallt att vistas i skogen under en längre period, förklarar hon.
Hur gammal behöver man vara för att gå?
– De som kommer är ofta familjer. Men vi har satt en minimiålder på 13 år för de som vill gå själva. Yngre får gå i målsmans sällskap... Men det är på egen risk, säger hon.
Hon berättar att det finns de som vänder om redan innan spökvandringen – och de som vänder mitt i. Men vilken grupp som är räddast av dem alla hyser hon inga tvivel om.
– Det är tjejer i de äldre tonåren, säger hon.
Har ni haft decibelmätare i skogen vid något tillfälle?
– Tyvärr inte. Men deras skrik brukar höras rätt bra, säger hon och skrattar.
Arrangemanget genomförs helt ideellt av Karlsbys Bygdegårdsförening. I år är det runt 30-tal personer som ställer upp och spökar i skogen, samt ett tiotal som hjälper till med parkering och kiosk. Vandringen kostar inte något, men de som vill får gärna swisha en slant.
– De pengarna går till att köpa in nya maskeradkläder och tillbehör för framtida vandringar, säger hon.
Förväntningar på lördagen?
– Att skrämma skiten ur besökarna, säger hon och ler brett.
Törnqvist telefon plingar till.
– Nu är de redo, säger hon och tittar upp mot undertecknad.
Vi vandrar nedför en traktorväg och stannar till vid en öppning i skogen.
Klockan är nu närmre 18:00 och det är riktigt mörkt.
Hon inflikar att de kusliga inslagen under kvällen endast är ett smakprov. Hur det egentliga upplägget ser ut vill hon inte avslöja på förhand.
– Vi får väl se om du tar dig ut igen, säger hon medans jag vänder mig om.
Första stegen tas in i den mörka Karlsbyskogen. Ficklampan lyser försiktigt upp närliggande granar. Det är kusligt tyst. Obehaget kryper sakta på. Pulsen ökar.
Kommer undertecknad ta sig ut från Karlbyskogen? Det återstår att se ...