Syftet med mötet är att ta nya steg i fredsprocessen kring den fem år gamla Ukrainakonflikten, en process som länge legat vilande. Men flera händelser den senaste tiden har förbättrat utsikterna för framsteg i samtalen, med en fångutväxling i september som den tydligast positiva signalen.

Utgångspunkten för mötet är det andra så kallade Minskavtalet från 2015. Då enades länderna bland annat om ett eldupphör, ett tillbakadragande av tunga vapen från delar av frontlinjen och att lokala val skulle hållas i separatistområdena i Donbas.

Fruktar politisk förlust

Punkterna i avtalet är långtifrån uppfyllda även om vissa steg har tagits. För drygt två månader sedan godkände exempelvis Zelenskyj en plan som syftar till att ge Moskvavänliga områden i Ukraina självstyre. Eftergiften är bara en av flera som fått den ukrainske presidentens motståndare att kalkylera med en politisk förlust i Paris.

Samtidigt som tecknen på att samtalen kan resultera i något konkret hopar sig finns flera osäkra faktorer. Medan Vladimir Putins hårdföra förhandlingsstrategi är välkänd går inte detsamma att säga om Volodymyr Zelenskyjs.

Han har dessutom skickat blandade signaler om sin syn på grannen i norr.

Femtio nyanser av Zelenskyj

Sedan dag ett av hans presidentskap har fred i Ukrainakonflikten varit hans högsta prioritet och mycket av hans agerande sedan dess tyder på att det är en genuin ambition. På samma gång har han fördömt Rysslands aggressiva politik, bland annat i samband med ett tal i FN:s generalförsamling i september där han höll upp en typ av gevärskula som dödat ukrainare i konflikten.

En Rysslandsexpert som nyhetsbyrån AFP talat med inför mötet beskriver hur Zelenskyj hittills har visat sig komma i flera skepnader. Frågan är vilken han kommer att visa i Paris.

Upp till bevis för Macron

Förutom ett test av de båda ledarnas goda vilja att förhandla är mötet också ett eldprov för den franske presidenten Emmanuel Macrons ambition att bli Europas främste ledare. En del i den kampanjen är ett nytt förhållningsätt till Ryssland som går ut på ett strategiskt partnerskap i stället för att EU-kollektivet isolerar grannen i öst.

Förutom mötesvärden Macron deltar även Tysklands förbundskansler Angela Merkel i dagens samtal.

EU-linje ligger fast?

Utrikesminister Ann Linde (S) väntar sig inte särskilt mycket från mötet i Paris.

Det bästa är att mötet hålls över huvud taget. Sedan tror jag väl inte att man ska ha för höga förhoppningar, säger Linde på väg in till måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

Linde är inte öppen för att köpslå med de sanktioner som EU infört mot en lång rad ryska politiker, tjänstemän och företag med anledning av kriget i östra Ukraina. Om det ska ändras behövs ett uppfyllande av det så kallade MInsk-avtalet från 2015, med en rad militära, politiska och sociala åtgärder.

Vi kan inte på något sätt godkänna annekteringen av Krim eller aggressionen i östra Ukraina och vi tycker inte att EU ska lätta på sanktionerna. Så länge det inte finns någon förändring i enlighet med Minsk-avtalet så ska EU:s linje ligga fast, säger Ann Linde i Bryssel.