Plötslig rÀd mot Hongkongs demokratirörelse

15 framstÄende företrÀdare för Hongkongs demokratirörelse har gripits i omfattande och plötsliga polisrÀder. Samtliga anklagas för brott i samband med stora protester som hölls i höstas.

En demonstration i Hongkong i augusti i fjol.

En demonstration i Hongkong i augusti i fjol.

Foto: Jae C. Hong/AP/TT

Brott & Straff2020-04-18 10:15

Bland de gripna finns mediemogulen Jimmy Lai och nio tidigare parlamentsledamöter, bland dem den 81-Ärige advokaten Martin Lee som grundat Demokratiska partiet.

– Jag Ă„ngrar inte vad jag gjort. Jag Ă€r stolt över att gĂ„ pĂ„ vĂ€gen mot demokrati tillsammans med Hongkongs fantastiska unga, sade Lee till nyhetsbyrĂ„er efter att ha slĂ€ppts mot borgen.

Lee, som emellanÄt kallas "demokratins fader" i Hongkong, lade till att det var en lÀttnad att ha gripits. Detta eftersom han de senaste Ären och mÄnaderna sett sÄ mÄnga unga arresteras.

I rÀtten i maj

Hongkongs polischef Lam Wing-Ho bekrÀftar att 15 personer i Äldrarna 24-81 Är har gripits misstÀnkta för att ha organiserat och deltagit i "olagliga folksamlingar" den 18 augusti och 1 oktober i fjol.

Det Àr oklart om nÄgon av dem ocksÄ hÄlls kvar i förvar. Samtliga ska infinna sig i domstol den 18 maj och enligt Lam kan det bli aktuellt med fler gripanden.

Nedslaget beskrivs som det största gentemot demokratirörelsen efter att den senaste vÄgen av protester bröt ut i juni i fjol. Det sker efter nÄgra relativt lugna mÄnader och nÀr den ekonomiska storstaden Àr delvis nedstÀngd pÄ grund av det nya coronaviruset.

FjolĂ„rets protester handlade till en början om att stoppa ett lagförslag om att tillĂ„ta utlĂ€mning av misstĂ€nkta brottslingar till Fastlandskina. Efter en tid utvidgades de till att gĂ€lla ökad demokrati och oberoende frĂ„n Peking. Vid flera tillfĂ€llen samlades miljontals mĂ€nniskor pĂ„ gatorna i den tidigare brittiska kolonin och de vĂ„ldsamma konfrontationerna mellan polis och demonstranter eskalerade. Totalt ska över 7 800 mĂ€nniskor ha gripits sedan i somrars. MĂ„nga av dem anklagas för kravallrelaterade brott, vilket kan ge upp till tio Ă„rs fĂ€ngelse.

Tuffare lagar?

Peking och Hongkongs styre har refererat till demokratirörelsens agerande som terrorism. I nulÀget söker de fÄ igenom tuffare sÀkerhetslagar i omrÄdet, vilket Àr problematiskt i ljuset av den överenskommelse som gjordes nÀr regionen lÀmnades över frÄn Storbritannien till Kina 1997. Enligt den ska bland annat ett oberoende rÀttsvÀsende och press- och yttrandefrihet finnas i Hongkong.

– Dagens gripanden av demokratikĂ€mpar i Hongkong Ă€r Ă€nnu en spik i kistan pĂ„ "ett land, tvĂ„ system"-principen, konstaterar mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Human Rights Watch Kinachef Sophie Richardson för nyhetsbyrĂ„n AFP.

– Det Ă€r svĂ„rt att veta exakt vad Pekings nĂ€sta drag blir, men det verkar som Hongkongs myndighetsföretrĂ€dare kommer att fortsĂ€tta att möjliggöra övergrepp snarare Ă€n att försvara Hongkongbornas rĂ€ttigheter.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong Ă€r en i hög grad sjĂ€lvstyrande sĂ€rskild administrativ region i Kina. NĂ€r omrĂ„det lĂ€mnades över frĂ„n Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "Ett land, tvĂ„ system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rĂ€ttsvĂ€sende, ett öppet marknadssystem och medborgerliga rĂ€ttigheter sĂ„som press- och yttrandefrihet. Principen ska gĂ€lla i 50 Ă„r – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorÀtt nÀr det gÀller förÀndringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef vÀljs i val dÀr kandidaterna nomineras av en sÀrskild kommitté, dÀr Peking har stort inflytande.

NÀr detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong dÀr studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna pÄ Hongkongön i flera mÄnader.

Under 2015 försvann en grupp bokförlÀggare med bas i Hongkong pÄ olika sÀtt, dÀribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, dÀr de anklagades för brott som de erkÀnde i statlig tv. FörlÀggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol uppstod nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den PekingvÀnliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlÀmnas frÄn Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har mÄnga gÄnger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett lÀge demonstranterna som en minoritet som Àr "folkets fiender". Kort dÀrpÄ, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiföresprÄkande kandidater en jordskredsseger.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!