FÀngelse yrkas för gÀnglÀcka pÄ domstol

DomstolshandlĂ€ggaren avslöjade för ett kriminellt gĂ€ng att de var avlyssnade av polisen. Åklagaren yrkar pĂ„ 2 Ă„rs fĂ€ngelse för "systemhotande" brott – sjĂ€lv anser hon sig inte ha gjort nĂ„gon skada.
–Jag har inte lĂ€mnat ut information som skulle förstöra polisens arbete, sĂ€ger hon.

Den Ätalade kvinnan tillsammans med advokat Johan Eriksson vid onsdagens huvudförhandling. Kvinnan stÄr Ätalad för att ha lÀckt hemlig information om brottsutredningar till en man i ett kriminellt nÀtverk.

Den Ätalade kvinnan tillsammans med advokat Johan Eriksson vid onsdagens huvudförhandling. Kvinnan stÄr Ätalad för att ha lÀckt hemlig information om brottsutredningar till en man i ett kriminellt nÀtverk.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Brott2023-11-23 14:32

– Kvinnans agerande har medfört att polisen, pĂ„ ett vĂ€ldigt allvarligt sĂ€tt, har fĂ„tt problem med att hantera den grova kriminaliteten i norra Stockholm, sĂ€ger Ă„klagare Per Nichols i sitt slutanförande.

Han yrkar pÄ fÀngelse i 2 Är för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrÄng samt samma brott av normalgraden. Enligt Ätalet har kvinnan, som Àr i 30-ÄrsÄldern, lÀckt hemligstÀmplade uppgifter frÄn arbetsplatsen Attunda tingsrÀtt till en gÀngkriminell man hon inlett en relation med.

Hon misstÀnks bland annat ha avslöjat att polisen avlyssnade flera personer i det kriminella TurebergsnÀtverket i Sollentuna. Enligt Äklagaren har hon Àven lÄtit mannen surfa fritt pÄ hennes jobbdator med tillgÄng till domstolens interna mÄlsystem.

– De mĂ„l det surfats runt pĂ„ Ă€r sĂ„dana mĂ„l som mannen haft intresse av att fĂ„ information om eftersom de innehĂ„ller uppgifter om hans kriminella vĂ€nner, sĂ€ger Per Nichols.

Blev kÀr

Enligt kvinnan var hon initialt ovetandes om mannens gÀngtillhörighet och sÀger sig ha lÀmnat ut uppgifterna under hot.

Hon greps i september sedan polisen spanat mot henne en tid. Hon erkÀnner att hon vid tvÄ tillfÀllen lÀmnat ut sekretessbelagda uppgifter och att hon kÀnt till att mannen anvÀnt hennes dator, men att det skett bakom hennes rygg. I tingsrÀtten har hon betonat att hon gjort fel och att hon skÀms, men att hon inte lÀckt nÄgot av betydelse.

– Jag har alltid stĂ„tt pĂ„ polisens sida, aldrig pĂ„ de kriminellas. Det Ă€r klart att jag vill att de ska krossa alla kriminella nĂ€tverk, men jag har inte lĂ€mnat ut den typen av information som skulle förstöra polisens arbete, sĂ€ger hon.

Enligt polis och Äklagare finns inga tecken pÄ att kvinnan kÀnt sig hotad eller agerat utifrÄn ekonomiska incitament. Inte heller hennes nÀra vÀn som vittnat i domstolen kÀnner igen att hon ska ha varit rÀdd.

– Absolut inte. Hon har varit smĂ„kĂ€r i honom, hon har gillat honom sedan dag ett och har velat ha honom som mer Ă€n en vĂ€n, men hon har inte fĂ„tt respons pĂ„ det, sĂ€ger vĂ€nnen.

I ett av kvinnans sista meddelanden till mannen anklagar hon honom för att ha utnyttjat henne och skriver att "för första gÄngen undvek jag att visa ett jÀvligt viktigt papper jag fick i handen idag om ditt lilla nÀtverk".

"Mitt i prick"

En av Ätalspunkterna mot kvinnan, grovt brott mot tystnadsplikten, infördes i brottsbalken den 1 augusti i Är med motiveringen att man ville förhindra att kÀnslig information hamnar i hÀnderna pÄ kriminella.

– Det Ă€r en ödets ironi att bara nĂ„gon mĂ„nad efter att lagstiftningen trĂ€der i kraft sĂ„ ligger ett sĂ„dant Ă€rende pĂ„ bordet, sĂ€ger Per Nichols och konstaterar att rubriceringen sitter "mitt i prick" pĂ„ det nu aktuella mĂ„let.

Johan Eriksson, som företrÀder kvinnan, anser att straffvÀrdet Àr fÀngelse i max 9 mÄnader och yrkar pÄ villkorlig dom och samhÀllstjÀnst. Han betonar att inga uppgifter som kvinnan uppges ha spridit har Äterfunnits i nÄgon beslagtagen telefon och sÀger att det helt saknas bevisning utöver vad kvinnan sjÀlv sagt i förhör.

– I Sverige har vi alltid sagt att man inte kan fĂ€llas pĂ„ sina medgivanden. Det mĂ„ste finnas bevisning, sĂ€ger Johan Eriksson.

Kvinnan, ensamstÄende mamma till tvÄ smÄ barn, försattes efter förhandlingen pÄ fri fot i vÀntan pÄ dom, nÄgot bÄde Äklagare och försvar stÀllde sig bakom.

Bakgrund: MisstÀnkte lÀcka

I slutet av augusti observerar polisens spanare hur fyra mÀn kopplade till det kriminella TurebergsnÀtverket i Sollentuna flockas kring nÄgot som en av mÀnnen visar upp pÄ en mobiltelefon.

Polisen tror att det mannen visar sina vÀnner Àr information om att en av dem stÄr under avlyssning. Direkt efter hÀndelsen tystnar mannens telefon.

Det Àr inte första gÄngen. Sedan Ärsskiftet har polisen gÄng pÄ gÄng upptÀckt hur insatser med hemliga tvÄngsmedel förstörts av att avlyssnade personer plötsligt börjat agera överdrivet försiktigt. Nu vÀxer misstanken om att nÄgon lÀcker informationen till nÀtverket.

En omfattande spaningsinsats tar vid och spÄren leder till den nÀrliggande Attunda tingsrÀtt dÀr man fastnar för den nu Ätalade domstolshandlÀggaren. Man börjar övervaka kvinnan, som visar sig ha intensiv kontakt med den gÀngman som visat upp innehÄllet i telefonen.

Hon grips den 20 september. Polisen har dÄ övervakat henne i flera veckor. Den 10 november Ätalas kvinnan för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrÄng, samt för samma brott av normalgraden.

Enligt Ätalet har hon vid flera tillfÀllen lÀmnat ut hemlig information frÄn domstolen till gÀngmannen. Kvinnan ska Àven ha gett honom tillgÄng till sin jobbdator dÀr han kunnat surfa fritt i domstolens Àrendesystem. SjÀlv uppger kvinnan att han anvÀnt datorn bakom hennes rygg.


Fakta: Tystnadsplikt och ny lagstiftning

Den 1 augusti höjdes maxstraffet för brott mot tystnadsplikten frÄn fÀngelse i ett Är till fÀngelse i högst tvÄ Är. Det infördes ocksÄ ett grovt brott. Om brottet bedöms som grovt ska man dömas för grovt brott mot tystnadsplikt, till fÀngelse i minst sex mÄnader och högst fyra Är.

Införandet av ett grovt brott motiverades sÀrskilt med att man ville förhindra att kÀnslig information frÄn exempelvis polisens databaser hamnar i hÀnderna pÄ kriminella.

LagÀndringen innebÀr inte att fler gÀrningar straffbelÀggs eller att det införs nya sekretessregler. Den pÄverkar inte heller meddelarskyddet, utan innebÀr bara en straffskÀrpning för saker som redan Àr förbjudna.

Straffskalan för brott mot tystnadsplikt har varit orörd de senaste 50 Ären. SkÀrpningar har efterlysts av bland annat Avdelningen för sÀrskilda utredningar, SU.

KĂ€lla: Polistidningen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!