âHej mamma! SĂ„ klantigt, jag tappade telefonen i handfatet och nu Ă€r den fuktskadad. HĂ€r Ă€r mitt tillfĂ€lliga nummer.â
Det var under hösten som polisen blev uppmÀrksammad pÄ den hÀr typen av bedrÀgeriförsök, ofta via sms eller meddelandetjÀnsten Whatsapp. Efter nÄgra trevliga meddelanden fram och tillbaks mellan förÀlder och den som utger sig för att vara ett barn kommer frÄgan om pengar. Inte sÀllan kan det vara en ganska lÄng konversation.
Trots uppmÀrksamhet i bland annat medier ser polisen en kraftig ökning sedan Ärsskiftet. MÄnga av de drabbade Àr personer mellan 40 och 60 Är.
ââVi har fĂ„tt in totalt runt 1 600 anmĂ€lningar sedan hösten och nĂ€rmare 800 bara i Ă„r, sĂ€ger Lotta Mauritzson, samordnare pĂ„ bedrĂ€gericentrum vid polisens Nationella operativa avdelning.
HjÀlp med datorköp
Vanligast Ă€r att âbarnetâ skriver att hon eller han inte kommer Ă„t sitt bank-id pĂ„ grund av den skadade telefonen och behöver hjĂ€lp att betala en faktura.
ââI början var det summor runt 10 000â12 000 kronor men nu kan det handla om betydligt mer Ă€n sĂ„. Ofta handlar det om att personen pĂ„stĂ„r att den köpt en dator eller annan elektronikvara som mĂ„ste betalas snabbt, sĂ€ger Lotta Mauritzson.
Om man har ett barn eller annan anhörig som Àr ute och reser nu under sportlovet kan det vara extra frestande att snabbt försöka hjÀlpa till. Men Lotta Mauritzson manar till att tÀnka efter.
ââĂr det verkligen den personen vi tror som vi har konversationen med? Vi har faktiskt ingen aning om vem som sitter pĂ„ andra sidan, sĂ€ger hon.
Kodord ett tips
Men det kan ju hÀnda olyckor och uppstÄ akuta pengabehov pÄ riktigt. Hur vet man att det inte Àr ens barn eller kompis som skriver? Ett tips kan vara att komma överens om ett kodord eller en sÀrskild frÄga som man stÀller. Men dÄ Àr det viktigt att det inte Àr en information som gÄr att hitta via sociala medier eftersom bedragarna Àr listiga. Man kan ocksÄ ringa personen i frÄga pÄ dennes nummer och stÀmma av lÀget.
ââHar man vĂ€l fört över pengar till det konto som bedragaren skickat Ă€r chanserna smĂ„ att fĂ„ tillbaka dem. Ofta skickas de snabbt vidare till ett annat konto, gĂ€rna ett för virtuella valutor, vilket minskar möjligheten för bĂ„de oss och banken att spĂ„ra dem, sĂ€ger Lotta Mauritzson.
Den som skickat pengar och sedan inser att det Ă€r en bluff ska kontakta banken sĂ„ fort det gĂ„r, dĂ€refter polisen. Ăven om man inte skickat pengar ska man göra en polisanmĂ€lan om man har utsatts för bedrĂ€geriförsök. Ett tips Ă€r att ta en skĂ€rmdump av konversationen.