Fribeloppet för studiemedelstagare slopas vÄrterminen 2022. Detta görs mot bakgrund av den rekordhöga smittspridningen och syftet Àr att studenter ska kunna gÄ in och avlasta vÄrden och annan samhÀllsviktig verksamhet utan att studiemedlet krymper. Alla studenter, oavsett var de arbetar, omfattas.
Men det finns Ànnu inga skattningar pÄ i vilken grad studenterna med sina extrajobb har hjÀlpt och kan hjÀlpa upp den anstrÀngda situationen i vÄrden, konstaterar Anna Ekström.
ââDet vi vet Ă€r att vĂ„rdgivare vittnat om att studenter som gĂ„tt in och avlastat under vĂ€ldigt hĂ„rt belastade tider har varit en mycket stor hjĂ€lp, och ibland helt avgörande.
Skulle Äterinföras
Fribeloppet har varit slopat tidigare under pandemin, men tanken var att det skulle Äterinföras frÄn och med denna vÄrtermin. Nu Àndras alltsÄ det beslutet.
Detta innebĂ€r att den studerande kan ha inkomster över 93 000 kronor per kalenderhalvĂ„r (vid 20 veckors heltidsstudier) och Ă€ndĂ„ fĂ„ studiemedel med fullt belopp. I vanliga fall reduceras studiemedlet â bĂ„de bidrag och lĂ„n â om inkomsten överstiger denna fribeloppsgrĂ€ns.
Distans pÄ deltid
VÄrterminen inleds med ytterligare en förÀndring. De skÀrpta rekommendationerna som aviserades den 10 januari innebÀr att lÀrosÀtena ÄtergÄr till viss undervisning pÄ distans.
ââDet Ă€r en nödvĂ€ndig, men beklaglig Ă„tgĂ€rd, sĂ€ger Anna Ekström och betonar att undervisning pĂ„ distans inte ska gĂ€lla som en heltidsĂ„tgĂ€rd.
ââEn av de lĂ€rdomar jag bĂ€r med mig Ă€r att utbildning Ă€r som bĂ€st nĂ€r den bedrivs pĂ„ plats.
Men varför distansundervisning endast till viss del, nÀr smittspridningen ser ut som den gör? AnstÀllda ska ju sÄ lÄngt möjligt arbeta hemma.
ââVi Ă€r inne pĂ„ det tredje Ă„ret i pandemin och vi har stora grupper studenter som tagit ett mycket stort ansvar och fĂ„tt lĂ€gga stor del av sin universitets- eller högskoletid tid pĂ„ distansstudier och distansexamination. NĂ€r vi vĂ€ger negativa konsekvenser mot varandra Ă€r bedömningen att vi ska hĂ„lla sĂ„ öppet som vi kan. Men med denna smittspridning mĂ„ste vi vara beredda pĂ„ att agera snabbt, och vi följer utvecklingen oerhört noga, sĂ€ger Anna Ekström.
Tentor pÄ plats
NÀr tentamensperioden nu börjar har oroliga röster höjts för smittrisken dÄ mÄnga studenter samlas för att skriva pÄ samma plats.
LÀrosÀtena har dÀremot gjort bedömningen att tentamen- och examinationstillfÀllena ska kunna genomföras pÄ ett smittsÀkert sÀtt, Àven om de sker pÄ plats.
Till saken hör att fusket ökade markant under pandemins första termin, vÄren 2020. LÀrosÀtenas förklaring var övergÄngen till digitala tentor och hemtentor. Men fuskrisken har inte varit en faktor i bedömningen nu nÀr salstentor ska vara huvudalternativet.
ââDet Ă€r FolkhĂ€lsomyndighetens rekommendationer som sĂ€ger att verksamheten ska bedrivas pĂ„ plats och anvĂ€nda distans som ett sĂ€tt att glesa ut. UKĂ har inte varit delaktig i att utforma rekommendationerna, sĂ€ger Anders Söderholm, generaldirektör för UniversitetskanslersĂ€mbetet (UKĂ).
NÀr det gÀller extra tillfÀllen att skriva en tenta Àr det upp till varje lÀrosÀte. Normalt har studenterna tvÄ möjligheter i direkt anslutning till avslutad kurs: tenta och omtenta. Detta gÀller Àven nu, trots den stora smittspridningen.
ââSedan har varje lĂ€rosĂ€te möjlighet att ordna ytterligare ett tillfĂ€lle, om stora grupper studenter pĂ„ grund av klusterutbrott missar de tvĂ„ ordinarie tentatillfĂ€llena. Men det normala Ă€r att man ska klara detta pĂ„ tvĂ„ tillfĂ€llen, sĂ€ger Anders Söderholm.
LÀrosÀtena kan ocksÄ vÀlja att hÄlla digital tenta.
ââOm smittskyddslĂ€get Ă€r sĂ„dant att det inte Ă€r möjligt att genomföra tentamen pĂ„ plats finns förstĂ„s möjlighet att digitalisera tentamenstillfĂ€llet, sĂ€ger Anders Söderholm.