Lek och kött minskar kattens lust att jaga

Tamkattens goda jaktförmÄga vÀcker heta kÀnslor. Bara i Sverige dödar vÄra sÀllskapskatter varje Är omkring 15 miljoner fÄglar och ungefÀr tre gÄnger sÄ mÄnga smÄdjur av olika slag. Men med enkla medel kan siffrorna minskas, enligt en ny studie.

Katter som fÄr leka fem till tio minuter om dagen minskar sitt jagande, enligt en ny studie. Arkivbilder.

Katter som fÄr leka fem till tio minuter om dagen minskar sitt jagande, enligt en ny studie. Arkivbilder.

Foto: AP/NTBSCANPIX/TT

Djur2021-02-13 09:51

– Jag tassar lite som katten kring het gröt hĂ€r, för det Ă€r otroligt kontroversiellt och mĂ„nga har vĂ€ldigt starka kĂ€nslor, sĂ€ger naturvĂ„rdsbiologen Bo Söderström nĂ€r han fĂ„r frĂ„gan om tamkattens jakt verkligen Ă€r ett bekymmer.

– Men det Ă€r ingen tvekan om att tamkatter dödar ett mycket stort antal fĂ„glar och smĂ„djur. Det kan fĂ„ en klar lokal pĂ„verkan, Ă€ven om bestĂ„nden inte minskar nationellt. Det finns ocksĂ„ exempel pĂ„ att katter har utrotat djurarter helt och hĂ„llet frĂ„n jordens yta, till exempel pĂ„ öar i Oceanien, fortsĂ€tter han.

Faktum Àr att katten finns med pÄ den lista över de 100 mest invasiva arterna pÄ jorden, som sammanstÀlls av den internationella naturvÄrdsunionen IUCN.

Utan bjÀllror

Det Àr mot den bakgrunden som en grupp brittiska forskare har undersökt om det gÄr att minska kattens jaktlust, utan att göra kattlivet surt med exempelvis bjÀllror och fÀrggranna halskragar som undersökts tidigare. Och det gÄr.

Enligt deras studie, som nu presenteras i tidskriften Current Biology, rÀcker det att leka med katten fem till tio minuter om dagen för att minska antalet hemslÀpade byten med 25 procent.

Per Jensen, professor i djurbeteenden vid Linköpings universitet, tycker att det Ă€r en vĂ€lgjord studie – och sĂ€ger att resultatet tydligt visar hur medfödda Ă€tbeteenden inte enbart Ă€r kopplade till hungerkĂ€nslor.

– Hos alla djur finns ocksĂ„ en stark koppling till hur de fĂ„r ner maten i magen. I försök dĂ€r man har sondmatat kor och hĂ€star, ser man att de vill tugga och idissla trots att de Ă€r mĂ€tta. De börjar bita pĂ„ krubban, eller rulla med tungan, sĂ€ger Per Jensen.

HjÀrnan skiljer inte pÄ lek

PÄ samma sÀtt Àr det med kattens jakt, menar han. MÄnga gÄnger leker de bara med fÄglar som de har fÄngat, utan att Àta upp dem.

– Genom att sjĂ€lv leka med katten kan man tillfredsstĂ€lla den hĂ€r kraftiga driften, för hjĂ€rnan skiljer inte sĂ„ noga mellan Ă€kta jakt och att bara fĂ„ utlopp för de beteenden som ingĂ„r i jakten genom lek. DĂ„ kan behovet att jaga efter riktiga bytesdjur minskas, sĂ€ger Per Jensen.

De brittiska forskarna bakom den nya undersökningen studerade 219 hushÄll i sydvÀstra England, dÀr det sammanlagt bodde 355 katter som i normala fall regelbundet slÀpade hem fÄglar, möss, sorkar och andra smÄdjur. Katterna delades in i olika försöksgrupper och studerades i tolv veckors tid. EfterÄt summerades antalet hemslÀpade byten.

Möjlig brist

Förutom lekgruppen, dÀr fÄngsten alltsÄ minskade med 25 procent, sÄg forskarna ett annat tydligt resultat. I en grupp dÀr katterna fick Àta en mer köttbaserad diet minskade fÄngsten med 36 procent.

– En del kattmat innehĂ„ller vĂ€xtbaserat protein, som soja, och det Ă€r möjligt att det kan skapa en brist pĂ„ ett eller flera nĂ€ringsĂ€mnen som gör katterna extra benĂ€gna att jaga, sĂ€ger Martina Cecchetti, forskare vid University of Exeter och inblandad i studien, i ett pressmeddelande.

Per Jensen tycker att det lÄter rimligt:

– Motivationen för jaktbeteendet Ă€r ju dels en uppdĂ€mningseffekt av sjĂ€lva beteendet, men naturligtvis ocksĂ„ en signalering frĂ„n nĂ€ringsförsörjningen. Och katter Ă€r ju till skillnad frĂ„n exempelvis hundar beroende av att fĂ„ animaliskt protein.

Undersöka kombination

De brittiska forskarna planerar nu fortsatta studier, för att ta reda pÄ vad det kan vara för bestÄndsdelar i den köttbaserade dieten som pÄverkar beteendet.

– Eftersom köttproduktion har negativa klimat- och miljöeffekter, sĂ„ Ă€r nĂ€sta steg att ta reda pĂ„ vilka nĂ€ringsĂ€mnen som kan tillsĂ€ttas i kattmaten för att minska jaktbeteendet. Vi ska ocksĂ„ se om olika typer av lek har olika effekt, och om det gĂ„r att kombinera Ă„tgĂ€rderna för att öka effekten ytterligare, sĂ€ger Martina Cecchetti.

Ett resultat som förbryllar bÄde de brittiska forskarna och Per Jensen Àr en grupp katter i studien som fick leka med en sÄ kallad problemleksak. Dessa katter slÀpade hem 33 procent fler bytesdjur under försöksperioden.

– Mycket mĂ€rkligt. En hypotes skulle kunna vara nĂ„got slags frustration, som stimulerar jaktbeteendet Ă€nnu mer. Men det mĂ„ste nog undersökas ytterligare, sĂ€ger Per Jensen.

Mer harmonisk

Även om svenska katter sannolikt bara har lokal pĂ„verkan pĂ„ förekomsten av fĂ„glar och mindre dĂ€ggdjur, sĂ„ tycker bĂ„de Per Jensen och Bo Söderström – som sjĂ€lva Ă€r kattĂ€gare – att slutsatsen frĂ„n den nya studien Ă€r enkel.

– Har man katt ska man göra vad man kan för att minska jagandet. En katt som fĂ„r leka lite varje dag Ă€r dessutom betydligt mer harmonisk, sĂ„ det finns mycket att vinna hĂ€r, sĂ€ger Bo Söderström.

Fakta: Katten tÀmjde sig sjÀlv
Man brukar sÀga att katten domesticerade sig sjÀlv, sÀger naturvÄrdsbiologen Bo Söderström, författare till boken "Hur tÀnker din katt?", till TT.

För omkring 10 000 Ă„r sedan sökte sig katten till mĂ€nniskans sĂ€desförrĂ„d i Mellanöstern, berĂ€ttar han.

Vi tillÀt katterna att vara dÀr, för de höll undan smÄgnagare och sparvar. Det var deras roll, sÀger Bo Söderström.

Det var den afrikanska vildkatten som pĂ„ detta sĂ€tt blev alltmer tam. DĂ€refter spreds katten över hela vĂ€rlden. Under vikingatiden, för drygt 1 000 Ă„r sedan, hade den kommit till Sverige.

KÀlla: Bo Söderström, Nationalencyklopedin


Fakta: Kattens jakt

Kattens skicklighet som jÀgare har fÄtt pÄtagliga ekologiska konsekvenser dÄ den spridits över vÀrlden. Enligt en forskningssammanstÀllning har introduktionen av katter resulterat i att 63 arter av fÄglar och andra ryggradsdjur blivit utrotade i exempelvis Australien, Madagaskar, Centralamerika och mindre öar i Oceanien.

I Sverige finns nÀstan 1,5 miljoner tamkatter. Tillsammans dödar de uppskattningsvis 15 miljoner fÄglar om Äret, och drygt tre gÄnger sÄ mÄnga sorkar, möss och andra mindre dÀggdjur. Det dör ungefÀr lika mÄnga fÄglar per Är pÄ grund av att de flyger in i fönster, och totalt dör varje Är cirka 210 miljoner av alla fÄglar som hÀckar i Sverige.

KĂ€lla: Birdlife Sverige, Forskning & Framsteg, Novus

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!