Rulla grusvÀgen fram i sommar

En grusvĂ€g som slingrar sig fram genom landskapet kittlar fantasin och sĂ€tter igĂ„ng sommarkĂ€nslan. Det finns drygt 300 000 kilometer grusvĂ€g i Sverige – och de hĂ„ller stilen.

Vacker dimmig sommargryningsvÀg. GrusvÀgar kÀnns somriga.

Vacker dimmig sommargryningsvÀg. GrusvÀgar kÀnns somriga.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-07-06 08:30

Doften frÄn en solvarm grusvÀg vÀcker minnen av blom- och smultronplockning i vÀgrenen, cykelturer till badstranden och utflykter med fikakorgen. För mÄnga som bor pÄ landet Àr grusvÀgen det som erbjuds i transportvÀg och Àven om belastningen Àr lÄg Àr vÀgarna viktiga bÄde för dem som bor vid dem, men ocksÄ för jord- och skogsbruk.

– De flesta grusvĂ€gar Ă€r bra som vĂ€gar. Det finns ingen ambition att bygga bort dem, Ă€ven om de Ă€r dyrare i underhĂ„ll Ă€n vad de asfalterade Ă€r, sĂ€ger Magnus Ljungberg, nationell samordnare för grusvĂ€gar pĂ„ Trafikverket.

UppstÄtt ur behov

Riktigt gamla grusvÀgar har vÀxt fram naturligt för att mÀnniskor har rört sig dÀr.

– FrĂ„n början har de varit stigar som successivt har breddats. SĂ„ smĂ„ningom har man lagt pĂ„ grus. Det fungerar oftast fint, sĂ€ger Magnus Ljungberg.

Mer moderna grusvÀgar, ofta anlagda av skogsbolag, byggs dÀremot enligt konstens alla regler. DÄ grÀver man ut, schaktar, fyller och terrasserar, lÀgger ned trummor för vattenavrinning och avslutar med en ordentlig överbyggnad av packat grus.

– Skogsbolagen ansvarar för merparten av alla skogsbilvĂ€gar i landet. De mĂ„ste hĂ„lla hög kvalitet för att klara de tunga skogsmaskinerna och underhĂ„lls noga.

VÄren Àr knepigast

Just regelbundet underhÄll Àr a och o för att bibehÄlla sÀkerheten och komforten. VÄren Àr den kÀnsligaste tiden i en grusvÀgs Ärscykel. NÀr vintern slÀpper sitt grepp och tjÀlen gÄr ur jorden Àr risken för skador och sÀttningar som störst. DÄ bör helst inga tunga fordon köra pÄ dem.

– Det Ă€r ocksĂ„ dĂ„ det mesta arbetet sker. Man mĂ„ste hyvla, fylla pĂ„ med grus och sedan salta för att de inte ska damma, förklarar Magnus Ljungberg.

Att de dammar Ă€r det största bekymret. Förr i tiden sprutade man lut pĂ„ vĂ€garna – mĂ„nga minns sĂ€kert den speciella lukten – men det Ă€r billigare och minst lika effektivt med kalciumklorid.

Inte poppis hos alla

NÄgra som uppskattar grusvÀgar extra mycket Àr ryttare, joggare och den romantiskt lagda sommarstugeÀgaren. Motorcyklister, bilentusiaster och yrkeschaufförer Àr kanske inte lika förtjusta i dem.

Nyligen kom siffror frÄn MotormÀnnen som visade att kostnaden för stenskott har fyrdubblats pÄ 15 Är. En siffra frÄn 2017 gör gÀllande att landets bilÀgare lade 1,6 miljarder pÄ att laga bilrutor. Statistik frÄn MotormÀnnen visar ocksÄ att grus var en bidragande orsak i var fjÀrde olycka utanför en tÀtort dÀr en motorcyklist skadats allvarligt. Men dÄ handlar det om lösgrus pÄ en asfalterad vÀg. Varken stenskott eller mc-olyckor Àr nÄgot stort problem pÄ rena grusvÀgar.

– Stenskott Ă€r i huvudsak ett bekymmer i samband med mötande trafik och det har man sĂ€llan pĂ„ en grusvĂ€g – i alla fall som kommer med fart. Motorcyklister kör mycket lite pĂ„ grusvĂ€gar och försiktigt nĂ€r de gör det, sĂ€ger Magnus.

SjÀlv gillar han grusvÀgar men erkÀnner att han Àr nÄgot yrkesskadad.

– SĂ„ fort jag kör pĂ„ en börjar jag bedöma hur vĂ€l underhĂ„llet fungerar. Om det inte borde hyvlas och saltas nĂ„got, skrattar han.

GrusvÀgens underhÄllsÄr

VÄr: NÀr tjÀlen har gÄtt ur jorden hyvlas och saltas grusvÀgarna. Saltet binder fukt och gör att de dammar mindre.

Sommar: Är trafiken livlig och klimatet torrt kan det behöva saltas igen. UppstĂ„r det ”potthĂ„l” mĂ„ste de fyllas med grus och korrugerande strĂ€ckor hyvlas.

Höst: Relativt underhÄllsfritt beroende pÄ regnmÀngden och trafikbelastningen.

Vinter: Plogning.

KĂ€lla: Trafikverket.


GrusvÀgar i siffror

+Det finns 300 000 kilometer grusvĂ€g i Sverige.

+Den största delen av grusvĂ€gnĂ€tet, drygt 280 000 kilometer, bestĂ„r av skogsbilvĂ€gar – i regel Ă€gda av olika skogsbolag – och enskilda vĂ€gar.

+Om fler Àn 125 fordon per dygn passerar bör vÀgen asfalteras.

+20 000 kilometer förvaltas av staten och 1 200 kilometer av kommunerna. De sköter ocksĂ„ cirka 15 000 kilometer av de enskilda grusvĂ€garna.

+En enskild vÀg Àgs av en samfÀllighet eller av en privatperson.

KÀllor: Trafikverket, VTI, Statens vÀg- och transportforskningsinstitut.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!