HjÀrt- och kÀrlsjukdomar hör till de vanligaste dödsorsakerna bland Àldre i vÀrlden. Mycket stillasittande Àr en bidragande faktor till sÀmre hÀlsa.
Men att bara röra pÄ sig litegrann minskar risken markant att dö i förtid för Àldre. Forskare vid UmeÄ universitet, som studerat hur sÄ kallad lÄgintensiv fysisk aktivitet pÄverkar 70-Äringar, konstaterar att varje minut Àr viktig.
ââVi vet sedan tidigare forskning att det inte finns nĂ„gon tröskel vad gĂ€ller fysisk aktivitet som man behöver nĂ„ över för att fĂ„ positiva effekter pĂ„ hĂ€lsan. Den allra största effekten av att röra pĂ„ dig fĂ„r du ganska tidigt pĂ„ spektrumet, sĂ€ger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik med bakgrund i idrottsfysiologi, och huvudförfattare till studien.
Fick rörelsemÀtare
Forskarna har följt 3 300 personer i UmeÄ kommun mellan 2012 och 2017. De fick alla varsin rörelsemÀtare att ha pÄ sig under en veckas tid. MÀtarna registrerade fysisk aktivitet och stillasittande.
Deltagarna följdes sedan upp efter ungefÀr tvÄ och ett halvt Är och genom patient- och dödsregister kunde forskarna analysera risken att drabbas av stroke, hjÀrtinfarkt eller förtida död.
Resultatet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sports Medicine, visar att för varje halvtimme lÄgintensiv fysisk aktivitet per dag minskar risken med 11 procent, och för varje halvtimme mÄttlig fysisk aktivitet per dag minskar risken med hela 36 procent. För varje timme stillasittande per dag ökar i stÀllet risken med 33 procent.
HÀnsyn togs ocksÄ till faktorer som personernas rökning, socioekonomiska status, medicinering, kön, tidigare sjukdom och ÀmnesomsÀttning.
PÄta i hemmet
Marcel Ballin sÀger att det blir svÄrare med Äldern att nÄ upp i en högre fysisk intensitet pÄ grund av en rad olika faktorer. Att dÄ kunna visa att den lÄgintensiva aktiviteten gör skillnad för Àldres hÀlsa Àr sÀrskilt viktigt eftersom detta Àr den aktivitet som Àldre till största del Àgnar sig Ät dagligen.
ââAtt bara promenera, strosa runt eller utföra vardagliga hushĂ„llssysslor kan man generellt sett klassa som lĂ„gintensiv aktivitet, medan en sak som trĂ€dgĂ„rdsarbete kan anses mĂ„ttligt intensivt. LĂ„gintensiv aktivitet handlar helt enkelt mer om det hĂ€r med att pĂ„ta i hemmet, vardagssysslor och allmĂ€n rörelse, sĂ€ger Ballin.
NÀr det kommer till att öka pÄ den mÄttligt till kraftigt intensiva aktiviteten Àr det viktigt att tÀnka pÄ att inte gÄ för fort fram utan vara noggrann med att stegra intensiteten successivt. Oavsett intensitet handlar det hur som helst om att varje rörelse rÀknas.
ââSĂ„ fort man egentligen bryter stillasittandet och gör nĂ„gonting sĂ„ börjar positiva saker hĂ€nda i kroppen, sĂ€ger Marcel Ballin.
Under corona
Med en stigande medelÄlder i befolkningen och fler Àldre Àr det statistiskt sannolikt att fler kommer att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar om inte levnadsvanorna Àndras, enligt forskarna. Att dÀrför minska stillasittandet Àr viktigt för folkhÀlsan.
FrÄgan har aktualiserats under coronapandemin nÀr FolkhÀlsomyndigheten infört restriktioner för mÀnniskor över 70 Är. Fler har sannolikt blivit sittande inomhus och att trÀna pÄ gym eller i grupp har blivit svÄrare. Marcel Ballin tycker att Àldre har fÄtt göra stora uppoffringar under pandemin.
ââPĂ„ lĂ€ngre sikt sĂ„ tror jag att vi kommer att se mycket data och studier pĂ„ hur de hĂ€r restriktionerna pĂ„verkat flera aspekter av mĂ€nniskors hĂ€lsa. De Ă€ldre har blivit vĂ€ldigt begrĂ€nsade, men det Ă€r viktigt att lyfta att FolkhĂ€lsomyndigheten Ă€ven pĂ„pekat att man fortfarande kan vara ute och röra pĂ„ sig om man hĂ„ller avstĂ„nd.
Studier om vad som hÀnder nÀr Àldres aktivitet begrÀnsas visar att det pÄ kort tid kan fÄ negativa effekter pÄ hÀlsan.
ââI vissa fall kan det vara svĂ„rt att Ă„terfĂ„ allt det som man har förlorat i ett sĂ„dant lĂ€ge. Det Ă€r ett viktigt omrĂ„de, det blir personligt för mig eftersom jag forskar just pĂ„ fysisk aktivitet och hĂ€lsa bland Ă€ldre, sĂ„ det Ă€r nĂ„got som Ă€r oroande om de rör sig allt mindre, sĂ€ger Marcel Ballin.