Svensken för fet för nya coronariktlinjer

Svensken Àr sÄ fet att det inte Àr lönt att sÀnka grÀnsvÀrdet för nÀr fetma Àr farligt vid covid-19. Om Àn inte sÄ fet som Socialstyrelsen uppgav pÄ gÄrdagens presskonferens.

Fetma ökar risken för allvarlig sjukdom vid covid-19.

Fetma ökar risken för allvarlig sjukdom vid covid-19.

Foto: Kallestad, Gorm

HÀlsa och sjukvÄrd2020-08-21 12:05

Mycket talar för att övervikt och fetma ökar risken för att bli svÄrt sjuk av covid-19. I dag gÄr grÀnsen för nÀr covid-19 ska anses som extra farligt vid ett kroppsmasseindex (BMI) pÄ 40, det vill sÀga vid extrem fetma.

Forskning talar dock för att grÀnsen bör sÀnkas, Ätminstone till ett BMI pÄ 30, det vill sÀga dÀr grÀnsen för fetma gÄr. Men en sÄdan sÀnkning skulle vara verkningslös. Orsak? Svensken Àr för fet.

Det sÀger statscheflÀkare Thomas Lindén pÄ Socialstyrelsen, Àven om svensken inte Àr fullt sÄ fet som han sade pÄ gÄrdagens presskonferens pÄ FolkhÀlsomyndigheten, dÄ han konstaterade att "halva befolkningen" i sÄ fall skulle omfattas av de nya riktlinjerna.

Successiv ökning

– Det var en svepande beskrivning. RĂ€tt Ă€r att cirka 15 procent av befolkningen har ett BMI över 30 och att cirka hĂ€lften Ă€r överviktig, det vill sĂ€ga har ett BMI över 25. Men Ă€ven om grĂ€nsen för nĂ€r covid-19 kan orsaka allvarlig sjukdom sĂ€nktes till ett BMI pĂ„ 30, sĂ„ skulle det Ă€ndĂ„ bli en för stor andel av befolkningen för att det skulle vara en anvĂ€ndbar indelning, sĂ€ger Thomas LindĂ©n till TT.

Dessutom, pÄpekar han, Àr riskökningen successiv. Det finns alltsÄ ingen skarp grÀns för nÀr övervikt och fetma Àr farligt vid covid-19, och nÀr det inte Àr det. Ju tjockare du Àr, desto större Àr riskökningen. Oavsett vilka grÀnsvÀrden som finns i riktlinjerna.

Redan övervikt

NĂ€r Socialstyrelsen i april sammanstĂ€llde den svenska listan över riskgrupper för allvarlig sjukdom vid covid-19 fanns indikationer pĂ„ att redan övervikt, vilket Ă€r ett BMI pĂ„ 25–29,9, innebĂ€r en tydlig risk. Men nĂ€r det vetenskapliga underlaget som dĂ„ fanns vĂ€gdes samman blev grĂ€nsvĂ€rdet ett BMI pĂ„ 40, i linje med mĂ„nga andra lĂ€nders riktlinjer.

Forskning har dock visat att risken att drabbas av svÄra komplikationer och livshotande andningsproblem vid covid-19 ökar markant redan vid ett BMI pÄ 30.

Ett annat problem vid grĂ€nsdragningar som dessa Ă€r att det inte Ă€r helt lĂ€tt att avgöra om övervikt Ă€r en oberoende riskfaktor eller inte, eftersom överviktiga personer ofta har andra sjukdomar – som högt blodtryck, diabetes eller hjĂ€rtproblem – som ocksĂ„ rĂ€knas som riskfaktorer vid covid-19. FrĂ„gan Ă€r dĂ„ vad som ligger bakom riskökningen, om det fetman i sig, eller följdsjukdomarna.

Fakta: Överviktig – eller fet?

Kroppsmasseindex, eller body mass index (BMI), Àr ett mÄtt pÄ förhÄllandet mellan kroppslÀngd och vikt som har tagits fram av VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO). Det ger en grov bild av en vuxen mÀnniskas viktstatus.

BMI rÀknas ut genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslÀngden (meter) i kvadrat.

Undervikt: BMI Àr under 18,5.

Normalvikt: BMI Ă€r 18,5–24,9.

Övervikt: BMI Ă€r 25–29,9.

Fetma: BMI Ă€r 30–39,9.

Grav fetma: BMI Àr 40 eller högre.

BMI tar inte hÀnsyn till hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett, eller hur fettet Àr fördelat i kroppen. Det kan leda till att exempelvis kroppsbyggare och elitidrottare fÄr ett högt BMI som inte ger en rÀttvisande bild av deras hÀlsostatus. PÄ motsvarande sÀtt kan mycket korta eller mycket lÄnga personer fÄ ett missvisande vÀrde, och för barn fungerar formeln inte alls.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten och Livsmedelsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!