I maj nĂ€r klorofyllen exploderar pĂ„ trĂ€d och buskar Ă€r det mĂ„nga som plĂ„gas av kliande ögon och snuva. NĂ€r pratet om pollen stĂ€ndigt Ă€r nĂ€rvarande och försĂ€ljningen av allergimediciner ökar Ă€r det lĂ€tt att tro att det drabbar allt fler â men stĂ€mmer det?
â Förekomsten av pollenallergier har ökat, det Ă€r det ingen tvekan om. Den största ökningen skedde faktisk mellan 1950-talet och tidigt 2000-tal, sedan har den planat av, sĂ€ger Marit Westman, specialistlĂ€kare inom pĂ„ Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
En fjÀrdedel pollenallergiska
Enligt siffror frÄn 2019 Àr omkring 25 procent av alla vuxna i Sverige överkÀnsliga mot pollen. Det innebÀr att deras immunförsvar reagerar mer Àn det borde pÄ de smÄ korn som sprids frÄn frövÀxter. Uppgifterna kommer frÄn regelbundna enkÀter som skickas ut till delar av befolkningen men ocksÄ analyser av blod som visar om en person har antikroppar mot pollen.
â En individ kan ha antikroppar utan att ha allergisymtom men sammantaget ger de hĂ€r tvĂ„ faktorerna en bra bild av förekomsten av pollenallergi, sĂ€ger Marit Westman.
Den kraftiga ökningen av pollenallergi kom alltsÄ under senare halvan av 1900-talet, nÄgot som gÄr igen i de flesta industrialiserade lÀnder i vÀrlden. I dag Àr det omkring tre till fyra gÄnger vanligare att ett barn blir allergiskt Àn vad det var för 20 Är sedan.
Men var beror detta pÄ? Det finns inget enkelt svar pÄ den frÄgan men en teori som lÀnge dominerade Àr den sÄ kallade hygienhypotesen.
â Den gĂ„r ut pĂ„ att vi har levt ett för rent liv, genom att till exempel vara mindre trĂ„ngbodda, anvĂ€nder antibiotika och inte lever lika nĂ€ra djur som vi gjorde tidigare. Det har gjorts en massa studier kring detta men det har varit svĂ„rt att hitta enskilda faktorer som Ă€r avgörande, sĂ€ger Marit Westman.
BondgÄrd skyddar
Ărftlighet Ă€r en stark riskfaktor för att utveckla pollenallergi, men det förklarar inte ökningen som skett framför allt under 1900-talets senare hĂ€lft. Den starkaste kopplingen forskningen sett Ă€r att barn som vĂ€xer upp pĂ„ bondgĂ„rd mer sĂ€llan utvecklar pollenallergi Ă€n andra barn.
â Just nu forskas det mycket pĂ„ mikrobiomet, alltsĂ„ de bakterier vi bĂ€r runt pĂ„ i mag-tarmkanalen. Vi vet att detta spelar en viktig roll för immunförsvaret och man har sett att vissa folkgrupper, som har lĂ€gre förekomst av allergier, har ett annat mikrobiom Ă€n folkgrupper dĂ€r förekomsten av allergier Ă€r högre. DĂ€r skulle det kunna finnas en förklaring, sĂ€ger Marit Westman.
Men att göra studier pÄ vad det Àr i vÄr mag-tarmflora som leder till vilka skyddande effekter och hur dessa skulle kunna pÄverkas Àr oerhört svÄrt.
Men det finns andra faktorer som pÄverkar ögonklÄda och rinnande nÀsor. En Àr att pollensÀsongen Àr lÀngre nu Àn för 20 Är sedan. I södra Sverige kan al och hassel komma redan i januari och grÀspollen finnas fram till slutet av oktober. En studie frÄn StockholmsomrÄdet visar att lövtrÀden nu startar pollenproduktionen tvÄ veckor tidigare Àn för 40 Är sedan, medan grÄbo slutar sin pollensÀsong tvÄ veckor senare.
Nya arter kommer hit
KlimatförÀndringarna gynnar ocksÄ tillvÀxt av biomassa, vilket i sin tur leder till ökad pollenproduktion.
â Man kan sĂ€ga att det blir mer pollen per blomma, eller mer blommor per vĂ€xt. Varje vĂ€xt ger pĂ„ sĂ„ sĂ€tt upphov till mer allergiframkallande pollen, sĂ€ger Mare LĂ”hmus, forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.
Dessutom kan klimatförÀndringar leda till att nya arter fÄr fÀste hÀr som kan orsaka nya typer av pollenallergi. Mare LÔhmus nÀmner bland annat malörtsambrosia, en amerikansk vÀxt med mycket allergiframkallande pollen.
â Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r det lite för kallt i Sverige för att malörtsambrosia ska kunna producera stora mĂ€ngder av pollen, men i Tyskland, till exempel, har plantan blivit ett stort problem, sĂ€ger hon.
Ăven halterna av pollen blir högre Ă€n tidigare under vissa perioder. Sammantaget ger det en ökad allergibörda, enligt Erik MelĂ©n, professor och lĂ€kare specialiserad inom barnallergi pĂ„ Sachsska barnsjukhuset och Karolinska institutet i Stockholm.
â Det Ă€r viktigt att fĂ„ med de nya arter som kommer vid mĂ€tningar av pollenhalter och att vi inom vĂ„rden har diagnostik som fĂ„ngar upp dessa, sĂ€ger han.
Ăven höga halter av luftföroreningar i kombination med pollenexponering förvĂ€rrar lĂ€get för pollenallergiker. Det beror pĂ„ att det Ă€r fler irriterade partiklar som kommer in i luftrören. Framför allt Ă€r det smĂ„ oorganiska partiklar dĂ€r utslĂ€pp frĂ„n bilar Ă€r en stor kĂ€lla. Det finns viss forskning att som pekar mot en koppling mellan luftföroreningar och ökad förekomst av pollenallergi men sambandet Ă€r inte klart.
â Men de som redan har pollenallergi kan fĂ„ ökade besvĂ€r dagar med mycket luftföroreningar, sĂ€ger Erik MelĂ©n.