Trög kamp mot skrÀpmat och tobak: "OrovÀckande"

Sjukdomar som cancer och diabetes ska förebyggas genom Ă„tgĂ€rder mot alkohol, tobak och skrĂ€pmat, enligt WHO. Men folkhĂ€lsokampen gĂ„r lĂ„ngsamt – inte minst i fattiga lĂ€nder, visar en ny studie.
–I förlĂ€ngningen betyder det att fler och fler mĂ€nniskor dör i förtid, sĂ€ger Hampus Holmer, forskare pĂ„ Karolinska institutet.

TvÄ tredjedelar av WHO:s 194 medlemsstater saknade regler mot att marknadsföra ohÀlsosam mat till barn. Arkivbild.

TvÄ tredjedelar av WHO:s 194 medlemsstater saknade regler mot att marknadsföra ohÀlsosam mat till barn. Arkivbild.

Foto: Heiko Junge/NTB/TT

HĂ€lsa2021-10-21 05:00

Redan 2013 antog VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) ett handlingsprogram med 19 ÄtgÀrder för att förebygga icke-smittsamma sjukdomar, som hjÀrtkÀrlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar.

Trots det gÄr kampen för en bÀttre folkhÀlsa lÄngsamt i mÄnga av de 194 medlemslÀnderna. I fjol hade enbart en tredjedel av insatserna införts till fullo, visar en studie frÄn Karolinska institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine som publicerats i tidskriften The Lancet.

– SjĂ€lvklart Ă€r det orovĂ€ckande, inte minst eftersom det kan ta lĂ„ng tid innan man ser effekterna av folkhĂ€lsoinsatser, sĂ€ger Hampus Holmer, forskare pĂ„ institutionen för global folkhĂ€lsa vid Karolinska institutet.

SkrÀpmat och tobak

Resultatet var lĂ€gst nĂ€r det kom till Ă„tgĂ€rder mot alkohol, skrĂ€pmat och tobak. TvĂ„ tredjedelar av lĂ€nderna saknade exempelvis regler mot att marknadsföra ohĂ€lsosam mat till barn. ÅtgĂ€rderna mot alkohol minskade ocksĂ„ i genomsnitt mellan 2015 och 2020, medan insatserna mot rökning ökade nĂ„got.

– Det faktum att vi fortfarande ser en sĂ„ lĂ„g grad av genomförande av de hĂ€r Ă„tgĂ€rderna, som Ă€r vĂ„ra skarpaste vapen mot de hĂ€r sjukdomarna, kan betyda att det kan bli svĂ„rt att nĂ„ vĂ„ra globala mĂ„l, sĂ€ger Hampus Holmer och fortsĂ€tter:

– I förlĂ€ngningen betyder det att fler och fler mĂ€nniskor dör i förtid av sjukdomar som annars hade kunnat förebyggas. Det ökar ocksĂ„ vĂ„r sĂ„rbarhet för smittsamma sjukdomar som till exempel covid, eftersom vi vet att risken för död i covid kan hĂ€nga ihop med en del av de icke-smittsamma sjukdomarna.

LÄngsamt i fattiga lÀnder

Forskarna sÄg samtidigt att lÀnder med fler dödsfall i folkhÀlsosjukdomar ocksÄ hade infört fler ÄtgÀrder.

– Politiker kan se ett större behov av att genomföra den typen av Ă„tgĂ€rder nĂ€r man ser en större förekomst av de hĂ€r sjukdomarna. Men om man inte inför dem tillrĂ€ckligt tidigt riskerar man att fĂ„ en flodvĂ„g av de hĂ€r sjukdomarna som redan i dag Ă€r de vanligaste dödsorsakerna.

Studien visar ocksÄ att införandet av folkhÀlsoÄtgÀrder gÄr sÀrskilt lÄngsamt i fattiga lÀnder och i lÀnder med bristande demokrati dÀr företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor eller politisk favorisering.

LÀngst ner pÄ listan hamnar Ekvatorialguinea, Guinea-Bissau och Sierra Leone, medan Norge och Turkiet ligger i topp med 90 procent helt eller delvis införda insatser. I Sverige Àr siffran cirka 60 procent.

Inte kostsamma

För att fler lÀnder ska följa rekommendationerna krÀvs dels politiska processer och dels ett engagemang frÄn civilsamhÀllet och medborgarna, samtidigt som WHO och andra organisationer behöver följa upp och uppmuntra folkhÀlsoinsatser, enligt Hampus Holmer.

– MĂ„nga av de hĂ€r Ă„tgĂ€rderna Ă€r i grunden inte kostsamma. NĂ€r det handlar om beskattning till exempel kan det snarare vara inkomstbringande under en period, sĂ„ flera av de förebyggande Ă„tgĂ€rderna Ă€r nĂ„got man kan göra utan att det kostar sĂ€rskilt mycket i statskassan.

Fakta: Studien om globala folkhÀlsoinsatser

VÀrldshÀlsoorganisationens handlingsprogram frÄn 2013 inkluderar totalt 19 rekommendationer som syftar till att motverka icke-smittsamma sjukdomar.

Utöver nationella mÄl, handlingsplaner och kliniska riktlinjer inkluderar rekommendationerna ÄtgÀrder för att minska efterfrÄgan pÄ skadliga produkter som tobak, alkohol och ohÀlsosam mat. Dessa anses viktiga för att uppnÄ FN:s globala hÄllbarhetsmÄl om att minska förtida död i icke-smittsamma sjukdomar med en tredjedel mellan 2015 och 2030.

I den aktuella studien tittade forskarna pÄ i vilken utstrÀckning de 194 medlemsstaterna infört ÄtgÀrderna och analyserade vilka nationella faktorer som kunde kopplas till graden av implementering. Analysen bygger pÄ WHO:s egna rapporter samt ett ramverk av nationella indikatorer som författarna har tagit fram.

Studien har finansierats av VetenskapsrÄdet, Svenska LÀkaresÀllskapet, National Institute for Health Research, Storbritannien, och Fulbright-kommissionen.

KĂ€lla: Karolinska institutet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!