Utbredningen av Antarktis havsisar har minskat kraftigt de senaste Ă„ren â och det drabbar bland annat isarnas mest vĂ€lklĂ€dda djur.
I en ny studie har forskare vid bland annat British Antarctic Survey (BAS) studerat kejsarpingviner, den största pingvinarten, som Àr beroende av stabila havsisar under den relativt lÄnga hÀckningsperioden.
Forskarna följde fem pingvinkolonier under Ären 2018-2022 i omrÄdet Bellinghausen i Antarktis genom att studera satellitbilder, eftersom arten lever i otillgÀngliga omrÄden.
För fyra av de fem kolonierna gick hÀckningen helt om intet i fjol, enligt resultaten som presenteras i tidskriften Communications Earth & Environment. I vissa omrÄden smÀlte nÀstan all is innan ungarna var redo att simma och klara sig sjÀlva.
Isarna minskat kraftigt
Troligen dog de allra flesta pingvinkycklingar i dessa kolonier 2022, enligt Norman Ratcliffe, en av forskarna vid BAS.
I en kolonierna gjorde den smÀltande isen att förÀldrapingvinerna hindrades frÄn att klÀttra upp pÄ ishyllan och ta hand om sina ungar. I de andra tre kolonierna hade havsisen brutits upp under ungarna, berÀttar Ratcliffe.
Liknande hÀndelser har skett förr, men enligt forskarna Àr det första gÄngen det observerats i sÄ stor skala.
ââDetta kommer troligen att bli allt vanligare i ett Antarktis som blir allt varmare, sĂ€ger Ratcliffe.
Den senaste tidens stora förÀndringar nÀr det gÀller isen pÄ Antarktis har fÄtt mÄnga forskare att reagera. I mitten av juli i Är hade istÀcket minskat med en yta nÀstan lika stor som fem Sverige, jÀmfört med medelvÀrdet för samma mÄnad 1981-2010.
Varför Antarktis havsisar minskat sÄ kraftigt de senaste Ären vet forskarna Ànnu inte sÀkert. Men pÄ sikt pekar klimatmodellerna pÄ att den globala uppvÀrmningen pÄverkar isarnas utbredning.
"En bitter försmak"
Det vÀcker oro för framtiden för djurarter sÄsom kejsarpingvinerna, som hittills fÄtt vagga fram ganska ostört pÄ isarna dÀr har fÄ naturliga fiender och gott om mat.
FortsÀtter havsisen pÄ Antarktis att minska i samma takt som nu berÀknas kejsarpingvinerna vara sÄ pass fÄ vid nÀsta sekelskifte att de nÀrmar sig utrotning. I alla fall om mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser och hastigheten av den globala uppvÀrmningen fortsÀtter i samma riktning som nu. Det sÀger Andreas Nord, som Àr docent vid Lunds universitet och som forskar om hur djur pÄverkas av klimatförÀndringar.
Han poÀngterar att populationen av kejsarpingviner Àr stabil just nu.
ââMen den hĂ€r studien ger en bitter försmak av vad framtiden kan innebĂ€ra för de hĂ€r djuren, sĂ€ger Andreas Nord.