Riksdagen vÀntas i nÀsta vecka besluta om att i ett tillkÀnnagivande uppmana regeringen att ha en Natooption i Sveriges sÀkerhetspolitiska linje.
Bakom förslaget stÄr Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Centern (C), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD).
C:s utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren understryker att det inte handlar om att Sverige nu ska ansöka om Natomedlemskap.
ââDet handlar om att vi ska agera sĂ€kerhetspolitiskt och militĂ€rt sĂ„ att vi har den möjligheten. Dörren öppnas, men vi kliver inte in, sĂ€ger hon.
M:s utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark anser att en Natooption Àr en viktig signal till omvÀrlden om att Natomedlemskap finns i Sveriges sÀkerhetspolitiska "verktygslÄda."
ââAtt det Ă€r upp till Sverige och att vi sjĂ€lvstĂ€ndigt och oberoende fattar beslut om detta, sĂ€ger han.
Wallmark uppger ocksÄ att en Natooption Àr bra nÀr det försvarspolitiska samarbetet med Finland ska fördjupas alltmer.
ââDĂ„ Ă€r det bra att vi har en synkroniserad och koordinerad linje, sĂ€ger han.
TT: SÄ att man kan gÄ med i Nato samtidigt?
ââDet innebĂ€r bland annat det och framförallt att man markerar att vi gör detta, om vi sĂ„ önskar, sĂ€ger Wallmark.
Finland har haft en uttalad Natooption i sin sÀkerhetspolitik sedan 90-talet.
Fortfarande motstÄndare
Det finns fortfarande en majoritet mot Natomedlemskap i riksdagen. M, KD, C och L vill att Sverige ska gÄ med i Nato. Men SD Àr motstÄndare till Natomedlemskap.
ââVi sĂ€ger klart och tydligt nej. Vi har inte Ă€ndrat uppfattning, sĂ€ger SD:s försvarspolitiske talesperson Roger Richtoff.
Orsaken till att SD stödjer uppmaningen till regeringen om en Natooption Àr att man anser att det underlÀttare ett fördjupat försvarssamarbete med Finland.
ââVi vill ingĂ„ försvarsförbund med Finland, sĂ€ger Richtoff.
Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) har en Natooption ingen betydelse för det svensk-finska samarbetet.
ââDet enda det hĂ€r bidrar till Ă€r att skapa en viss osĂ€kerhet kring var Sverige stĂ„r, sĂ€ger han.
Upprör regeringen
De fem partiernas agerande upprör regeringen. Utrikesminister Ann Linde (S) varnar för att de signaler som skickas till omvÀrlden Àr negativa för Sveriges sÀkerhet.
ââSĂ„dana hĂ€r plötsliga förĂ€ndringar som baserats pĂ„ ganska svaga majoriteter, det Ă€r inte bra. Det riskerar att leda till nya förĂ€ndringar om majoriteten Ă€ndras, sĂ€ger hon.
ââDet skapar osĂ€kerhet. Det undergrĂ€ver den svenska sĂ€kerhetspolitikens trovĂ€rdighet. DĂ€rför har vi alltid fattat sĂ€kerhetspolitiska beslut i brett samförstĂ„nd.
Riksdagens kammare fattar beslut om tillkÀnnagivandet i nÀsta vecka.
ââJag tycker att riksdagens partier noga bör övervĂ€ga konsekvenserna av att rösta för tillkĂ€nnagivandet, sĂ€ger utrikesministern.
Linde understryker att det Àr regeringen som faststÀller Sveriges sÀkerhetspolitiska linje i regeringsförklaringar och utrikesdeklarationer. Nuvarande linje kommer att ligga fast.
ââRegeringen Ă€r övertygad om att den militĂ€ra alliansfriheten tjĂ€nar Sverige vĂ€l och bidrar till sĂ€kerheten i norra Europa, sĂ€ger Linde.
Men M:s Hans Wallmark vill ha nÄgon typ av "kvittens" pÄ att regeringen lyssnar pÄ riksdagens uppmaning.