Skolkökens kostnader för livsmedel ökar. Samtidigt hamnar var sjÀtte portion skolmat i soptunnan, enligt myndigheten som undersökt kommunernas matsvinn under förra Äret. Sammanlagt slÀngs 35 miljoner skolluncher, antingen genom att eleven slÀnger maten eller att matbespisningen gör det. Matsvinnet kostar kommunerna 360 miljoner kronor per Är.
Det finns alltsÄ pengar att spara, men Livsmedelsverket anser att skolorna inte ska laga mindre mat. Detta eftersom eleverna Àter mindre Àn rekommenderat vid lunchen, enligt andra undersökningar.
"Det Àr lÀtt att tÀnka att matsvinnet beror pÄ att det lagas för mycket mat, men det stÀmmer inte. Problemet Àr i stÀllet att lunchen Àr för stressig, att det Àr hög ljudnivÄ och fÄ vuxna i matsalen eller att eleverna inte tycker om maten", sÀger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert pÄ Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
à tgÀrder för att minska matsvinnet borde dÀrför riktas mot att förbÀttra lunchmiljön i skolan, menar hon. Det kan handla om att öka trivseln i matsalen, förÀndra schemalÀggningen och ha tillrÀckligt med vuxna pÄ plats.
184 av landets 290 kommuner deltog i kartlÀggningen. Det Àr den tredje undersökningen om matsvinn som Livsmedelsverket har gjort, men det gÄr inte att jÀmföra med tidigare Ärs undersökningar, bland annat eftersom kommunerna som rapporterar in matsvinnet varierar.