35 miljoner skolluncher hamnar i soptunnan

Förra Äret slÀngdes skolmat motsvarande 35 miljoner mÄltider, visar en ny kartlÀggning frÄn Livsmedelsverket. Orsaken Àr att lunchmiljön i matsalen Àr för dÄlig.

BÀttre matro skulle göra att barnen Ät upp skollunchen och slÀngde mindre mat, anser Livsmedelsverket. Arkivbild.

BÀttre matro skulle göra att barnen Ät upp skollunchen och slÀngde mindre mat, anser Livsmedelsverket. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Mat2023-06-01 21:02

Skolkökens kostnader för livsmedel ökar. Samtidigt hamnar var sjÀtte portion skolmat i soptunnan, enligt myndigheten som undersökt kommunernas matsvinn under förra Äret. Sammanlagt slÀngs 35 miljoner skolluncher, antingen genom att eleven slÀnger maten eller att matbespisningen gör det. Matsvinnet kostar kommunerna 360 miljoner kronor per Är.

Det finns alltsÄ pengar att spara, men Livsmedelsverket anser att skolorna inte ska laga mindre mat. Detta eftersom eleverna Àter mindre Àn rekommenderat vid lunchen, enligt andra undersökningar.

"Det Àr lÀtt att tÀnka att matsvinnet beror pÄ att det lagas för mycket mat, men det stÀmmer inte. Problemet Àr i stÀllet att lunchen Àr för stressig, att det Àr hög ljudnivÄ och fÄ vuxna i matsalen eller att eleverna inte tycker om maten", sÀger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert pÄ Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

ÅtgĂ€rder för att minska matsvinnet borde dĂ€rför riktas mot att förbĂ€ttra lunchmiljön i skolan, menar hon. Det kan handla om att öka trivseln i matsalen, förĂ€ndra schemalĂ€ggningen och ha tillrĂ€ckligt med vuxna pĂ„ plats.

184 av landets 290 kommuner deltog i kartlÀggningen. Det Àr den tredje undersökningen om matsvinn som Livsmedelsverket har gjort, men det gÄr inte att jÀmföra med tidigare Ärs undersökningar, bland annat eftersom kommunerna som rapporterar in matsvinnet varierar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!