Oavsett om du slÀngt dina plastförpackningar i Ystad eller Haparanda kommer de till Motala. DÀr, vid Svensk plastÄtervinnings anlÀggning, kommer varje timme 20 ton plastförpackningar in och 20 ton ut. Dygnet runt, Äret om.
Enorma mÀngder, men ÀndÄ alldeles för lite.
I slutÀnden Ätervinns bara ynkliga 15 procent av alla plastförpackningar i Sverige.
ââ15 procent, det Ă€r verkligen inget att slĂ„ sig för bröstet för, sĂ€ger Mattias Philipsson, vd för Svensk plastĂ„tervinning som siktar pĂ„ att förbĂ€ttra siffrorna rejĂ€lt.
Till 2025 ska Svensk plastÄtervinning Ätervinna 55 procent av plastförpackningarna. EU har satt samma mÄl fem Är senare.
ââDet Ă€r ett fruktansvĂ€rt lĂ€skigt och tufft mĂ„l att tredubbla Ă„tervinningen pĂ„ sĂ„ kort tid. Men fullt möjligt.
Konsumenternas fel
Till stor del Àr det vÄrt eget fel. HÀlften av alla plastförpackning kommer aldrig i nÀrheten av Ätervinningen utan hamnar i hushÄllssoporna och brÀnns upp.
ââJag tror att folk vill göra rĂ€tt. Att börja sortera Ă€r som att sluta snusa, nĂ€r man vĂ€l bestĂ€mt sig Ă€r det inga problem, sĂ€ger Mattias Philipsson.
Att sortera plastförpackningar upplevs ofta som lite krÄngligt eftersom förpackningar kan se sÄ olika ut. Ska de verkligen i samma kÀrl?
ââAllt som innehĂ„ller en matvara eller produkt Ă€r en förpackning, sĂ€ger Ă sa Stenmark, materialflödesexpert pĂ„ NaturvĂ„rdsverket.
Att förpackningarna mÄste diskas innan de lÀmnas till Ätervinning Àr en myt som bÄde hon och Mattias Philipsson vill ta död pÄ.
ââDet Ă€r mest för ens egen skull för att det inte ska lukta. Men det behöver inte diskas specifikt.
Producenternas ansvar
Men ett lika stort ansvar ligger hos producenterna som förser oss med förpackningar. I dag sorteras till exempel förpackningar i svart plast bort och skickas till förbrÀnning för att maskinerna Ànnu inte klarar av att urskilja svart.
ââDe som sĂ€tter förpackningar pĂ„ marknaden mĂ„ste jobba med att fĂ„ dem Ă„tervinningsbara, sĂ€ger Ă sa Stenmark.
Producentansvaret innebÀr i korthet att den som sÀtter en förpackning pÄ marknaden ocksÄ har en skyldighet att samla in och Ätervinna den, med sÄ lite miljöpÄverkan som möjligt.
ââDe har haft producentansvar sedan 1994, men det Ă€r först de senaste Ă„ren man verkligen börjat ta tag i det.
Och att vissa plaster i dagslÀget inte gÄr att Ätervinna Àr inget argument för att slÀnga dem i hushÄllssoporna. DÄ skickas de pÄ förbrÀnning, men de anlÀggningarna strÀvar efter att bli fossilfria och vill absolut inte ha plast.
Att tÀnka pÄ att det faktiskt gör skillnad att sortera rÀtt kan kanske ocksÄ fungera som morot.
ââOm du sorterar förpackningar sĂ€nker du deras klimatpĂ„verkan med 50 procent, pĂ„pekar Mattias Philipsson.
Videoband förstör
Allt som kommer till Svensk plastÄtervinning ska inte vara dÀr. HÀr och var i anlÀggningen hÀnger tunna brunna plastremsor ner som ogrÀs. Videoband. Mattias Philipsson pekar och suckar.
ââHalva vĂ„r underhĂ„llsbudget Ă€r videoband...
UngefÀr 30 procent av det som kommer till Motala Àr inte plastförpackningar.
ââDet kan vara vad som helst, kandelabrar har vi fĂ„tt in. HĂ€rom veckan var det ett vildsvin.
Allt som lÀmnas till plastÄtervinning pÄ Ätervinningscentralerna kommer till Motala i stora balar pÄ 500 kilo. De lastas pÄ ett band dÀr de rivs upp och innehÄllet börjar sin resa genom anlÀggningen. Hela processen Àr automatiserad, ingen manuell sortering behövs.
Elektromagneter suger tag i metall som följt med. Kapsyler, galgar och ett trasigt paraply dansar förbi pÄ bandet.
I en stor trumma virvlar plasten vidare och sorteras efter storlek. Det som Àr för stort skickas tillbaka till en kvarn i början av bandet för att ÄtervÀnda i mindre delar.
Hög trÀffsÀkerhet
HÄrd- och mjukplast sorteras i separata flöden. Tekniken som anvÀnds för att identifiera och skilja olika plastsorter frÄn varandra heter NIR och har stor betydelse för hur mycket som faktiskt Ätervinns.
I Motala har man i dag 19 NIR-lÀsare som tillsammans ger en trÀffsÀkerhet pÄ 90 procent. Det innebÀr att vÀldigt stor del av plastförpackningarna hamnar rÀtt och bidrar till att minska svinnet.
ââEn genomsnittlig tysk anlĂ€ggning har fem, sex stycken, berĂ€ttar Mattias Philipsson.
ââSverige har fördubblat Ă„tervinningen av plast bara genom att förbĂ€ttra tekniken.
Det som gÄr att Ätervinna skickas till tvÀtt och granulering för att senare fÄ nytt liv i nya plastprodukter. Bland produkterna som gjorts av Ätervunnen plast frÄn Motala finns en resvÀska frÄn Samsonite och ÄtervinningskÀrl frÄn Ikea.
Ny anlÀggning
För att nĂ„ mĂ„let med 55 procent Ă„tervunna förpackningar till 2025 krĂ€vs förstĂ„s att det gĂ„r att ta hand om allt. I dag gĂ„r anlĂ€ggningen i Motala för fullt. Men 2023 ska Site Zero stĂ„ klar, en gigantisk anlĂ€ggning med den senaste tekniken. Den ska blir fyra gĂ„nger sĂ„ stor och sortera och Ă„tervinna mer och bĂ€ttre. Ăven svĂ„rare plaster som laminat och frigolit ska gĂ„ att sortera och Ă„tervinna.
Mattias Philipsson ser att Sverige med den nya anlÀggningen gör plasten till en del av den cirkulÀra ekonomin en gÄng för alla.
ââĂ tervinning för mig Ă€r cirkulĂ€r ekonomi. Och det hĂ€r tror jag kan göra plasten till en del av den cirkulĂ€ra ekonomin.
à tervunnen plast börjar ocksÄ bli en attraktiv rÄvara. Mattias Philipsson ser att efterfrÄgan ökar snabbt.
ââPriserna pĂ„ sorterad plast har gĂ„tt upp jĂ€ttemycket det senaste halvĂ„ret. EfterfrĂ„gan Ă€r grunden för att det hĂ€r ska lyfta.