1.Vad Àr en invasiv art?
Det skillnad pÄ en frÀmmande art, och en frÀmmande invasiv art.
FrĂ€mmande arter Ă€r sĂ„dana som flyttats frĂ„n sin naturliga miljö med hjĂ€lp av oss mĂ€nniskor. Ibland blir de harmlösa pĂ„ sitt nya stĂ€lle â men ibland sprids de okontrollerat och orsakar stora problem. DĂ„ kallas de invasiva.
2. PÄ vilket sÀtt Àr de ett problem?
De fĂ€rggranna blomsterlupinerna som fyller vĂ€gkanterna mil efter mil kan tyckas praktfulla. De konkurrerar visserligen ut prĂ€stkragar, smultron, blĂ„klockor och andra ursprungliga blommor â men gör det verkligen nĂ„got?
Att arter som lupinen tar över leder inte bara till en större enfald av vĂ€xtarter utan att hela ekosystem kan pĂ„verkas. NĂ€r inhemska blommor försvinner fĂ„r Ă€ven mĂ„nga insekter det tuffare â och nĂ€r det gĂ€ller lupinen kan den pĂ„verka hela vegetationen genom att binda mer kvĂ€ve och pĂ„ sĂ„ vis âgödslaâ jordarna, vilket mĂ„nga inhemska vĂ€xter mĂ„r dĂ„ligt av.
Lupinen Ă€r bara ett av tusentals exempel pĂ„ hur naturen pĂ„verkas av nya arter som breder ut sig. Invasiva arter klassas som ett av de fem största hoten mot den biologiska mĂ„ngfalden â som vi mĂ€nniskor Ă€r beroende av för att fĂ„ mat pĂ„ bordet, rent vatten och frisk luft att andas.
De invasiva arterna kan ocksÄ sprida smitta, dÀr ett exempel Àr signalkrÀftan som förde med sig den för flodkrÀftan förödande krÀftpesten.
De kan orsaka stora kostnader för samhÀllet och för enskilda personer som exempelvis behöver betala för att fÄ bort en besvÀrlig art frÄn sin mark. FörutsÀttningarna för skogs-, jordbruk och fiske kan skadas allvarligt, liksom för och alla som vistas ute i skog och mark eftersom tillgÄngen till naturen kan behöva begrÀnsas.
3. Har vi inte alltid tagit nya arter till Sverige?
Jo, bĂ„de avsiktligt och av misstag. Men ökat resande och mer vĂ€rldshandel gör att vi för hit nya arter hit i en helt annan omfattning Ă€n tidigare â och antalet frĂ€mmande arter som blir invasiva Ă€r pĂ„ stadig uppgĂ„ng. Den aggressiva svartmunnade smörbulten som liftade hit i fartygs ballast Ă€r ett av mĂ„nga exempel. Den Ă€ter andra fiskars rom och yngel och kan konkurrera ut inhemska arter som tĂ„nglake och skrubbskĂ€dda.
Dessutom gör klimatförÀndringarna att djur och vÀxter som har svÄrt för kylan fÄr det lÀttare att trivas och frodas lÀngre norrut, och vissa blir invasiva. Parkslide och mördarsnigel tillhör dem som med stigande temperaturer kan fÄ enklare att fÄ fÀste lÀngre norrut, vilket enligt NaturvÄrdsverket kan fÄ "svÄröverskÄdliga konsekvenser" för den biologiska mÄngfalden.
4. Hur mÄnga finns i Sverige?
Totalt har 257 frÀmmande arter i Sverige bedömts ha hög eller mycket hög risk för invasivitet.
Det finns Àven en EU:s lista över invasiva frÀmmande arter som omfattar 88 arter varav 25 finns i Sverige. MÄrdhund, bisam, gul skunkkalla och jÀttebalsamin Àr nÄgra exempel. De listade arterna anses sÄ pass problematiska att de Àr förbjudna att Àga och hantera i alla EU-lÀnder. DÀrtill har svenska NaturvÄrdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten föreslagit att 41 arter som inte finns med pÄ EU ska uppföras pÄ en nationell förteckning, som ska omfattas av motsvarande förbud som de EU-listade arterna. Blomsterupin, parkslide, och svartmunnad smörbult Àr nÄgra av dem.
5. Vad bör jag sjÀlv tÀnka pÄ?
Vi kan alla dra vÄrt strÄ till stacken för att begrÀnsa spridningen av invasiva arter, enligt myndigheterna. En hel del handlar om vad vi gör i trÀdgÄrdarna, med exotiska husdjur och vid fiske.
Bland annat bör du aldrig slÀnga vÀxtavfall i naturen eller komposten eftersom det kan innehÄlla invasiva arter. Att ha in fröer eller plantor frÄn andra lÀnder Àr heller ingen god idé.
FritidsbÄtar kan sprida vattenlevande invasiva arter bland annat genom att bÄtskrovet blir en vÀxtplats eller durkvattnet en pool för dem. DÀrför ska man rengöra bÄten och pumpa ut vatten innan den anvÀnds pÄ en ny plats, uppmanar Havs- och vattenmyndigheten. Fiskeredskap ska rengöras om de ska anvÀndas i ett nytt vatten och man ska inte agna med fisk eller annat frÄn andra vatten.