Larmet: Nedskärningar slår hårt mot friluftsliv

Regeringen har kraftigt skurit ner miljöbudgeten, där även anslag som berör friluftslivet ryms.

Bland annat minskar ett anslag till länsstyrelserna, som till stor del går till skötsel av naturreservat och nationalparker, med två tredjedelar i år jämfört med i fjol. Det visar en sammanställning som Friluftsfrämjandet och Svenska turistföreningen gjort. Pengarna går bland annat underhåll av stigar, toaletter och städning.

Flera länsstyrelser har redan larmat om konsekvenserna, exempelvis Gotland där bland annat röjning och ved till grillplatser får stryka på foten, liksom Skåne där sådant som toaletter, skräpplockning och rastplatser påverkas.

Viktigt för hälsan

– Den stora risken är att människor inte kommer ut i samma utsträckning. Det viktiga för människors hälsa är det friluftsliv som är vardagsnära, den som finns runt knuten. Inte turen till Sarek en gång om året. Och då måste det finnas tillgängliga områden som är välskötta, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Dessutom halveras potten för byggnader och anläggningar i naturreservat och nationalparker. Det påverkar exempelvis entréer, broar och fågeltorn i nationalparker och naturreservat.

Det blir inte heller några pengar till nya lokala naturvårdsprojekt, som går under namnet LONA, förutom sådana som gäller våtmarker. Det handlar om en satsning som varit permanent sedan 2010 och där över 4 500 projekt genomförts och som nästan alla landets kommuner utnyttjat.

Enligt en oberoende utvärdering år 2021 har projekten varit till ”stor nytta” för såväl lokal naturvård som friluftsliv – och rent av ”avgörande” i mindre kommuner.

– Det har varit ett väldigt lyckosamt sätt att tillgängliggöra naturen för fler människor. Men nu stänger regeringen dörren för framtida projekt, säger Kristina Ljungros.

För verksamheten med Naturum, som ska ge kunskap och guida folk ut i naturen runtom i landet, minskar anslagen med 23 procent. Det blir heller inga mer bidrag för att informera om allemansrätten, trots att det efterfrågas av markägare.

– Vi är stolta och glada över allemansrätten i Sverige men det krävs ett kontinuerligt informationsarbete kring hur vi ska bete oss för att inte förstöra naturen. Därför är det allvarligt att man strukit dessa pengar, säger Kristina Ljungros.

Nya hittade ut i naturen

Under pandemin väcktes ett intresse för friluftsliv hos många – det blev plötsligt kö till grillplatserna och det blev trångt på lederna i naturreservaten. Och nya grupper hittade ut i naturen.

Att röra oss och vistas i skog och mark kan minska stress och få oss att må bättre såväl psykiskt och fysiskt, enligt Folkhälsomyndigheten. Att förutsättningarna för friluftslivet minskar är enligt Kristina Ljungros allvarligt framför allt för barn och unga som sitter alltmer still framför sina skärmar, och där trenden för fysisk aktivitet pekar stadigt nedåt.

– Det har också gått ner drastiskt hur mycket barn och unga har kontakt med naturen. För att vända utvecklingen behöver finnas trevliga miljöer att ta sig ut i, och då spelar det stor roll om grillplatser stängs eller skräpkorgar inte töms.

Sämre förutsättningar för friluftsliv rimmar illa med att regeringen säger sig vilja förbättra folkhälsan och gör flera satsningar på området, framhåller Kristina Ljungros.

– Samtidigt drar man undan mattan för en bra form av vardagsrörelse. Alla vill inte idrotta och tävla, och då kan friluftslivet vara en nyckel för att få naturlig rörelse.