Nordiska lÀnder vill ha strÀngare plastregler

De nordiska lÀnderna har tagit initiativ till en internationell reglering av plastindustrin och möjligheten att Ätervinna plastavfall.
–TyvĂ€rr finns det fortfarande lĂ€nder som Ă€r motvilliga till att ta tag i det hĂ€r, sĂ€ger Sveriges miljöminister Isabella Lövin (MP).

År 2040 berĂ€knas den globala plastproduktionen ha fördubblats jĂ€mfört med i dag om takten hĂ„ller i sig. Arkivbild.

År 2040 berĂ€knas den globala plastproduktionen ha fördubblats jĂ€mfört med i dag om takten hĂ„ller i sig. Arkivbild.

Foto: Matilde Campodonico/TT

Politik2020-10-19 20:45

NĂ€r vi andas, Ă€ter och dricker fĂ„r vi varje vecka i oss ungefĂ€r lika mycket plast som finns i ett kreditkort. Fem gram. Den oreglerade produktionen och anvĂ€ndningen av plast sedan 1950-talet och framĂ„t har lett till att det numera gĂ„r att hitta plastskrĂ€p och mikroplast överallt pĂ„ jorden – i havets djup, vid polerna och högst upp i bergen. Mindre Ă€n tio procent av all plast som har producerats har Ă„tervunnits.

Än i dag saknas internationella regler för plastproduktion och avfallshantering, samtidigt det tillverkas mer plast Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Om takten hĂ„ller i sig berĂ€knas plastproduktionen ha fördubblats till 2040.

Saknas bindande regler

DÀrför har de nordiska lÀnderna gemensamt presenterat en rapport som tagits fram av en sjÀlvstÀndig expertgrupp, som undersökt hur en global överenskommelse om plasthantering skulle kunna utformas.

– Den hĂ€r rapporten tittar pĂ„ vad som saknas pĂ„ global nivĂ„, och det Ă€r vĂ€ldigt mycket som saknas. Till exempel finns det inga bindande regler för mikroplaster, sĂ€ger Isabella Lövin till TT.

Hon presenterar rapporten tillsammans med sina nordiska kolleger.

– FN:s miljöförsamling UNEA har tagit upp den hĂ€r frĂ„gan under de senaste fyra mötena, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge har inget hĂ€nt. Den hĂ€r rapporten Ă€r ett exempel pĂ„ ett gott nordiskt samarbete, ett initiativ för att vi behöver ta steg framĂ„t i den hĂ€r frĂ„gan, sĂ€ger hon.

Internationell övervakning

Rapporten pekar ut bristen pÄ en internationell standard för plastmaterial, vilket gör det svÄrt att Ätervinna plast, dÄ det finns ett nÀrmast orÀkneligt antal blandningar med olika egenskaper och ibland giftiga Àmnen.

UtifrÄn en sÄdan standard och mÄl att öka materialÄtervinningen föreslÄr rapportförfattarna att varje land tar fram en nationell plan för sin plasthantering. Arbetet att följa dessa planer ska sedan övervakas av en internationell institution.

– Det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att komma överens om mĂ„l, men man mĂ„ste ocksĂ„ kunna redovisa hur man jobbar mot mĂ„len. De mĂ„ste kunna följas upp och kontrolleras, sĂ€ger Isabella Lövin.

TT: Vad hÀnder nu, nÀr ni har presenterat rapporten?

– Nu ska vi ta frĂ„gan vidare i nĂ€sta möte med UNEA, som tyvĂ€rr blev uppskjutet pĂ„ grund av covid-19. Men det kommer att Ă€ga rum i nĂ„gon form under nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger Lövin.

– Sedan kan ett avtal se ut pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt, beroende pĂ„ lĂ€ndernas politiska vilja. TyvĂ€rr Ă€r det fortfarande lĂ€nder som Ă€r motvilliga att ta tag i det hĂ€r, exempelvis USA under nuvarande ledning, tillĂ€gger hon.

ÖnskemĂ„l frĂ„n industrin

Eric Soubeiran, vice vd för den internationella livsmedelsproducenten Danone – som anvĂ€nder stora mĂ€ngder plastförpackningar – medverkade nĂ€r rapporten presenterades och underströk vikten av att industrin fĂ„r tydliga villkor för vad som gĂ€ller. I dagslĂ€get har det kommit olika former av frivilliga initiativ, men det Ă€r svĂ„rt att förhĂ„lla sig till ett regelverk som Ă€r fullt av hĂ„l, förklarar han.

– En tredjedel av alla förpackningar hamnar i naturen. Det krĂ€vs en systemĂ€ndring, sĂ„ att det blir 100 procent cirkulĂ€rt. Det handlar i lĂ„nga loppet Ă€ven om lönsamhet, sĂ€ger Eric Soubeiran.

Fakta: Plast

‱ Plast Ă€r uppbyggd av kedjor av sammankopplade molekyler.

‱ Dessa kedjor, som kallas för polymerer, gör att plasten samtidigt kan vara seg, hĂ„llfast och styv.

‱ Den vanligaste rĂ„varan vid plasttillverkning i dag Ă€r en restprodukt frĂ„n raffinering av rĂ„olja och naturgas, som kallas nafta.

‱ Sedan 1950 har det framstĂ€llts cirka Ă„tta miljarder ton plast. ViktmĂ€ssigt gick den globala plastproduktionen om metallproduktionen Ă„r 2017.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!