– Kommittén ska se över hur framtida regeringar ska få större handlingsmöjligheter i kriser, säger statsminister Stefan Löfven (S).
Han uppger att Sveriges grundlag innehåller tydliga möjligheter för regeringen att skydda svenskar vid krig och krigsfara. Däremot finns inte samma befogenheter vid civila kriser.
Sådana kriser kan, enligt Löfven, vara naturkatastrofer, smittspridning eller terroristattentat.
– Det är händelser som leder till stora konsekvenser för samhället. Situationer som kräver att regeringen har laglig grund att fatta de beslut som situationen kräver, säger statsministern.
Garantera trygghet
Enligt honom har det under coronapandemin visat sig att det finns skäl att se över regeringens befogenheter under sådana kriser.
– Sverige behöver kunna garantera människors trygghet också i fredstid, säger Löfven.
Enligt inrikesminister Mikael Damberg (S) handlar det om att regeringen i vissa lägen ska kunna ta över delar av riksdagens lagstiftning. Målet är att regeringen snabbt ska kunna fatta beslut om åtgärder som vanligtvis kräver lagstiftning i riksdagen.
Det kräver dock ändringar i regeringsformen.
TT: Handlar det om att kunna införa undantagstillstånd?
– Nej, det handlar inte om undantagstillstånd, utan en fördelning mellan regering och riksdag, som konstitutionsutskottet efterlyst, säger Damberg.
Långsiktigt arbete
Kommittén ska tillsättas i början av nästa år. Den ska bestå av representanter från samtliga riksdagspartier.
Kommittén väntas inte vara klar med sin utredning före valet 2022. Eftersom grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med val emellan, kan framtida regeringar få ökade befogenheter vid civila kriser tidigast 2026.
– Det här är ett långsiktigt arbete, säger Damberg.
Regeringen håller för närvarande på med en proposition om en tillfällig pandemilag som ska vara klar den 4 januari. Den ger regeringen ökade befogenheter, men är inriktad just på coronapandemin och ska gälla i bara ett år.