Budgeten: 100 miljoner till lovskola för yngre

I dag har grundskolor en skyldighet att erbjuda lovskola till de elever i årskurs 8 och 9 som har svaga betyg och därmed inte blivit eller riskerar att inte bli behörig till gymnasieskolan. Därutöver kan skolorna frivilligt erbjuda annan lovskola, för exempelvis sjätte- och sjundeklassare, eller gymnasieelever. För den frivilliga delen kan skolorna få statsbidrag.

I budgetpropositionen, som presenteras den 8 november, föreslår regeringen att 100 miljoner kronor avsätts för 2023 att erbjuda lovskola till lägre årskurser.

– Exakt vilka åldrar det blir får vi avvakta lite med, men personligen tycker jag att ju lägre åldrar desto bättre. Vi vet att tidiga insatser har större effekt än sena insatser. Det är svensk skolas stora problem att vi sätter in insatserna för sent, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Totalt 482 miljoner

Enligt Edholm är det för tidigt att säga hur många yngre elever som kan omfattas av resurstillskottet.

– Det återstår att se hur man väljer att fördela pengarna, men det finns i dag 382 miljoner kronor till den nuvarande lovskolan och läxhjälp, så de 100 miljonerna är ett ganska stort resurstillskott, säger Lotta Edholm.

Hur finansieringen ser ut för kommande år är också för tidigt att säga, enligt Edholm

– Detta är en prioriterad fråga för regeringen, men hur budgeten ser ut framöver vågar jag inte säga ännu.

Lärarfacken presenterade en rapport förra månaden som visar att många lärare är kritiska till lovskola. Som att "lappa och laga ett trasigt system", kommenterade Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och efterlyste ordentliga investeringar i ordinarie undervisning.

– Jag tror att kritiken beror på att lovskolan kommit för sent för eleverna. Men det ena utesluter inte det andra. En del barn behöver mer tid än andra barn, och det här är ett sätt att skapa den tiden, säger Lotta Edholm.

Permanent spets

I budgetpropositionen föreslår regeringen också pengar till spetsutbildningar för särskilt begåvade och högpresterande elever på högstadiet och gymnasiet. Det handlar om 25 miljoner kronor nästa år och 50 miljoner kronor 2024.

De spetsutbildningar som finns i dag drivs på försök, men regeringen vill permanenta verksamheten.

– I dag finns inga statsbidrag till spetsklasserna, men vi tror att bidraget kan göra det lite lättare att informera om och starta spetsklasser. Förhoppningen är också att spetsutbildningar kan finnas på fler platser i landet, säger Lotta Edholm.