Den senaste tidens koranbrÀnningar riskerar att Àventyra ett svenskt intrÀde i Nato tillsammans med Finland, enligt flera experter.
Turkiet godkÀnde Finland som medlem redan i mars, men anser fortfarande inte att Sverige har uppfyllt sin del av det avtal som slöts mellan de tre lÀnderna förra Äret.
Avskaffades pÄ 1970-talet
Om man frĂ„gar Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap vid Ă bo Akademi, handlar det egentligen bara om tur för Finlands del â i alla fall om den senaste tidens koranbrĂ€nningar har varit avgörande i Turkiets syn pĂ„ Sverige.
ââDet har funnits planer pĂ„ att göra nĂ„got i Finland som motsvarar koranbrĂ€nningarna i Sverige. Man var ganska handfallen och visste inte vad man skulle göra. Sedan var det nĂ„gon som kom pĂ„ att vi har ju den hĂ€r gamla lagen.
Brott mot trosfrid avskaffades i Sverige redan pÄ 1970-talet, men Àr fortfarande ett brott enligt finsk lag. Det har ocksÄ gjort att finlÀndska myndigheter har kunnat stoppa koranbrÀnningar, enligt Göran Djupsund.
"Kom inte till skott"
Senast lagen tillÀmpades i Finland var mot författaren Hannu Salama pÄ 1960-talet.
ââHan hade nĂ„gon passus i en bok som ansĂ„gs krĂ€nka trosfriheten. Enligt moderna mĂ„tt mĂ€tt var uttalandet lindrigt.
DÀrefter följde en debatt om huruvida lagen var lÀmplig.
ââMen sedan föll den i glömska. Man kom helt enkelt inte till skott. I dagens lĂ€ge har man i alla fall varit nöjda med att man fortfarande har kvar den gamla lagen som egentligen Ă€r förĂ„ldrad, sĂ€ger Göran Djupsund.
Skillnad i yttrandefrihet
TT: Hur skiljer sig yttrandefriheten i Sverige och Finland?
ââI Finland har vi yttrandefrihet, men skillnaden Ă€r att den hĂ€r lagen skyddar det religiösa och trosfrĂ„gor. Det handlar inte bara om religiösa böcker. Det kan ocksĂ„ handla om uttalanden som uppfattas som krĂ€nkande. Det motsvarar pĂ„ ett ungefĂ€r det som heter hets mot folkgrupp i Sverige. I Sverige fĂ„r du inte hetsa mot en folkgrupp, men i Finland fĂ„r man inte heller göra det pĂ„ religiös basis.
Enligt Joakim Nergelius, professor i juridik vid Ărebro universitet, Ă€r Finland inget unikt exempel i Europa.
ââDet Ă€r inte jĂ€tteovanligt i Ăsteuropa, men de allra flesta lĂ€nder i vĂ€stvĂ€rlden har avskaffat liknande hĂ€delse- och blasfemilagar.
Ingen dömd sedan 1800-talet
I England avskaffades blasfemi 2008, i Norge 2015 och i Danmark sĂ„ sent som 2017 â trots att den danska sĂ€kerhetstjĂ€nsten PET varnade för en ökad hotbild mot Danmark.
Innan lagen om brott mot trosfrid avskaffades i Sverige var det ingen som hade Ätalats eller dömts för brottet sedan 1800-talet, enligt Joakim Nergelius.
ââDĂ„ var det August Strindberg som drev med nattvarden. Han blev Ă„talad, men sedan friad och dĂ„ slog man fast att man fĂ„r lov att göra det hĂ€r, sĂ€ger Nergelius och fortsĂ€tter:
ââMen det tydligaste exemplet Ă€r Frankrike dĂ€r det i princip alltid varit tillĂ„tet. Det började redan med Voltaire pĂ„ 1700-talet. Det har funnits kritik, till exempel efter attacken mot Charlie Hebdo, men man har Ă€ndĂ„ inte övervĂ€gt att kriminalisera det.