BlÀckfiskar drömmer som mÀnniskor

DÀggdjur, fÄglar och reptiler drömmer nÀr de sover, och vi kopplar oftast ihop den typen av beteenden med en högre mental förmÄga. Men vem hade vÀntat sig att Àven blÀckfiskar drömmer?

En Ättaarmad blÀckfisk fotograferad i Nordsjön. Arkivbild.

En Ättaarmad blÀckfisk fotograferad i Nordsjön. Arkivbild.

Foto: Sebastian Valanko/Greenpeace/TT

Vetenskap2023-07-09 10:43

Det Àr i och för sig vÀlkÀnt att blÀckfiskar har mycket stor hjÀrna, och att de har lÀtt för att lÀra sig olika saker och tycks dessutom ha ett gott minne. Samtidigt kan de upplevas som nÀrmast utomjordiska med deras mÀrkliga kroppar och tentakler.

De liknar inga andra organismer, Àr nÀrmast slÀkt med musslor, sniglar och andra mollusker och vÀcker inte samma kÀnslor hos oss som fÄglar och dÀggdjur gör. DÀrför kommer det kanske som en överraskning att de tycks drömma pÄ samma sÀtt som mÀnniskor.

TvĂ„ studier ger belĂ€gg för att de vĂ€xlar mellan tvĂ„ stadier under sömnen – ett avslappnat tillstĂ„nd och ett annat, mer aktivt, som liknar sĂ„ kallad REM-sömn hos dĂ€ggdjur. REM stĂ„r för "rapid eye movement", de snabba ögonrörelser vi gör nĂ€r vi drömmer.

Återupplever hĂ€ndelser

Den ena studien, som nyligen har publicerats i Nature, har utförts av forskare vid universitet i Okinawa i Japan i samarbete med University of Washington i Seattle, USA. De granskade hjÀrnaktiviteten under sömnen hos en art av Ättaarmad blÀckfisk, Octopus laqueus, och noterade samtidigt hudförÀndringar hos djuren.

BlĂ€ckfiskar Ă€r kĂ€nda för att uttrycka olika sinnestillstĂ„nd med sin hud. NĂ€r de Ă€r vakna kan de vĂ€xla mellan olika mönster och fĂ€rger – för att kamouflera sig, skrĂ€mma rovdjur, eller kommunicera med artfrĂ€nder. Nu visade det sig att deras hud vĂ€xlar mellan samma typ av mönster och fĂ€rger Ă€ven nĂ€r de sover, och samtidigt rycker det i deras armar och ögon.

Forskarna tolkar detta som en typ av REM-sömn. De verkar Ă„teruppleva vissa hĂ€ndelser som de varit med om nĂ€r de var vakna – nĂ„got vi kĂ€nner igen frĂ„n vĂ„ra egna drömmar.

I sĂ„dana fall mĂ„ste det vi vet om livets evolutionĂ€ra historia delvis skrivas om. De nya rönen pekar entydigt mot att inte bara ryggradsdjur drömmer, utan alltsĂ„ Ă€ven sĂ„ avlĂ€gset beslĂ€ktade djur som blĂ€ckfiskar, vilket Ă€r mĂ€rkligt. Deras hjĂ€rnor Ă€r visserligen stora, men har en helt annan struktur Ă€n hjĂ€rnorna hos ryggradsdjur. ÄndĂ„ verkar de drömma pĂ„ samma sĂ€tt som katter, papegojor och mĂ€nniskor.

Kanske det Ă€r sĂ„ att djupsömn uppstĂ„r mer eller mindre automatiskt nĂ€r den mentala förmĂ„gan nĂ„r en viss nivĂ„ – oavsett hur hjĂ€rnan ser ut.

Mardrömmar

Ett alternativ Àr att djupsömn förekommer hos fler organismer Àn vad vi kan förestÀlla oss. Alla djur sover, Àven sÄ enkla varelser som svampdjur, och kanske fler av dem drömmer.

Möjligen har de ocksÄ mardrömmar. I en mindre studie i den nÀtbaserade vetenskapstidskriften BioRxiv redovisar forskare vid Rockefeller University i New York hur Costello, en Ättaarmad blÀckfisk i universitetets akvarium, tycktes Äterkalla hemska upplevelser under sömnen.

Först förĂ€ndrades mönstret och fĂ€rgerna pĂ„ huden, sedan svepte Costello armarna runt kroppen, började spruta blĂ€ck och gick slutligen till attack mot akvariets filtersystem. Enligt forskarna sĂ„g det ut som om han försökte döda apparaturen. Beteendet kan förklaras pĂ„ annat sĂ€tt – det kan ha rört sig om kramper – men det mest troliga Ă€r att det handlade om en mardröm.

BlĂ€ckfiskar kan med andra ord sĂ€gas vara mer komplexa Ă€n vad de flesta trott. Än mĂ€rkligare Ă€r dĂ„ det faktum att de Ă€r sĂ„ extremt kortlivade. Åttaarmade blĂ€ckfiskar av arten Octopus vulgaris lever bara i ett till tvĂ„. Vad Ă€r det för mening med att skaffa sig en stor hjĂ€rna och lĂ€ra sig en massa saker, bara för att sedan dö i förtid? Ingen har kunnat ge nĂ„got svar.

Fakta: BlÀckfiskar

BlÀckfiskarna, klassen Cephalopoda, tillhör blötdjuren eller molluskerna. De omfattar cirka 900 nu levande arter. Merparten av dessa delas in i tvÄ huvudgrupper, Ättaarmade och tioarmade blÀckfiskar.

Samtliga Ă€r marina och utbredningen omfattar alla vĂ€rldens hav. Kroppen Ă€r rund eller avlĂ„ng. Munnen sitter sitter i framĂ€ndan och Ă€r omgiven av Ă„tta eller tio fĂ„ngstarmar. Ögonen Ă€r stora och fungerar pĂ„ ungefĂ€r samma sĂ€tt som hos ryggradsdjur – men har utvecklats oberoende av dessa. En mörk vĂ€tska, lik blĂ€ck, kan sprutas ut frĂ„n ett speciellt organ nĂ€r blĂ€ckfisken vill undkomma fiender.

KĂ€lla: NE, CephBase

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om