"Stark relation mellan parterna det viktigaste"

Att donationen sker pÄ helt fri vilja Àr en av de viktigaste frÄgorna att reda ut inför en transplantation. Det sÀger överlÀkare Stefan Melander pÄ njurmedicinska kliniken, US.

"Det Àr oerhört viktigt att det inte finns nÄgot tvÄng bakom nÀr en person ska donera ett organ. Det mÄste ske pÄ helt fri vilja", sÀger överlÀkare Stefan Melander.

"Det Àr oerhört viktigt att det inte finns nÄgot tvÄng bakom nÀr en person ska donera ett organ. Det mÄste ske pÄ helt fri vilja", sÀger överlÀkare Stefan Melander.

Foto: Privat

Linköping2022-03-30 19:00

Vid levande organdonation handlar det oftast om en nÀra slÀkting som vill donera ett organ.

Vad Àr viktigast nÀr donator och patient ska matchas?

– En vĂ€ldigt viktig utmaning Ă€r att vara sĂ€ker pĂ„ att donatorn verkligen kĂ€nner att njurdonationen sker pĂ„ helt fri vilja, det vill sĂ€ga att utröna att det inte finns nĂ„gon form av pĂ„tryckning eller tvĂ„ng bakom beslutet, sĂ€ger Stefan Melander.

Men att vara nÀra slÀkt Àr inte ett krav?

– Nej, men det mĂ„ste finnas en stark relation mellan parterna. Den som ska ge njuren mĂ„ste visa en genuin vilja att donera. Utöver medicinsk utredning sĂ„ Ă€r det dĂ€rför viktigt med en kuratorkontakt.

– DĂ€rutöver mĂ„ste donatorn vara bĂ„de kroppsligt och mentalt frisk. Det görs dĂ€rför en omfattande medicinsk utredning före donationen.

Hur viktigt Àr det att blodgrupperna stÀmmer överens?

– Man behöver inte ha samma blodgrupp, men har man olika blodgrupper innebĂ€r det att risken för avstötning av njuren Ă€r större. DĂ„ mĂ„ste medicinska Ă„tgĂ€rder vidtas före transplantationen, i syfte att hĂ€mma immunförsvaret sĂ„ att inte njuren stöts bort. 

En variant som Ă€r mycket ovanligare Ă€r att en person anmĂ€ler sig som anonym donator. I det fallet donerar man sin njure till en person som man inte kĂ€nner – och heller aldrig kommer att lĂ€ra kĂ€nna. BĂ„de givare och mottagare Ă€r anonyma för varandra. SjĂ€lvklart mĂ„ste den som anmĂ€ler sig som donator vara fullt frisk och det görs dĂ€rför en omfattande medicinsk utredning Ă€ven hĂ€r.

Finns det ett bÀst-före-datum för njurar?

– Nej. De faktorer som betyder mest för ”njuröverlevnad” Ă€r patientens grundsjukdom och hur stor vĂ€vnadsöverensstĂ€mmelse som finns mellan givare och donator.

Hur mÄr de flesta donatorer efterÄt?

– Donatorn genomgĂ„r en omfattande medicinsk utredning före donation och mĂ„ste vara frisk. De flesta mĂ„r vĂ€ldigt bra efter donation.

Vilka risker finns?

– Att man minskar pĂ„ njurfunktionens reservkapacitet och blir mer sĂ„rbar om man skulle drabbas av nĂ„gon sjukdom eller akut trauma.

Nyligen fick en amerikansk man ett grishjÀrta som funkade en tid. Skulle man kunna transplantera Àven njurar mellan grisar och mÀnniskor?

– Det hĂ€r Ă€r en forskning som funnits i mĂ„nga Ă„r och det finns medicinska framsteg inom omrĂ„det. Men att det skulle vara nĂ€ra förestĂ„ende kĂ€nner jag inte till.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!