– Det finns spekulationer kring att sånt sker i Sverige, men jag har aldrig hört om könsstympning i en källaren. Det är chockerande, säger Jamila Said Musse.

I nästan 30 år har Jamila Said Musse arbetat mot kvinnlig könsstympning i Sverige och i hemlandet Somalia. Att svenska medborgare förs utomlands för att könsstympas har Jamila hört talas om förr, men aldrig att det skett i en källarlokal i Sverige, som Linköpingsbon Emma vittnar om.

Inte heller Bayan Nasih har hört talas om någonting liknande förut, men hon är inte förvånad över att flickor är i riskzonen. Hon sitter i nationella kompetensteamet, som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, och föreläser om könsstympning samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Artikelbild

| Kvinnlig könsstympning görs av olika anledningar, och det finns även olika sorters könsstympningar. Ovan är lermodeller som föreställer olika typer av könsstympning och som tillhör Länsstyrelsen Östergötland.

– Könsstympning är ett globalt problem. Det finns över 19 000 flickor i Sverige som är i riskzonen enligt en uppskattning från Socialstyrelsen, säger Bayan Nasih.

LÄS MER: "Skriket är fyllt av panik och smärta"

Ingen flicka ska behöva utsättas för könsstympning, det är Jamila och Bayan tydliga med. Och till viss del går arbetet mot könsstympningar framåt.

– Jag upplever att tystnaden har brutits de senaste åren, men vi är inte klara för det. Vi ska inte vara nöjda så länge det finns en risk för flickor att könsstympas, säger Bayan Nasih.

Artikelbild

| Jamila Said Musse har kämpat mot kvinnliga könsstympningar både i Sverige och i Somalia.

Enligt Jamila Said Musse är det viktigaste att utbilda och informera dem som har könsstympning som tradition.

– Dessa grupper behöver information, säger Jamila Said Musse.

Artikelbild

Jamila möter ofta grupper från platser där könsstympning är tradition, och hon berättar om en bristande kunskap som tillåter traditionen att leva vidare.

– Många som upprätthåller traditionen vet inte så mycket om hälsokonsekvenserna, speciellt inte männen. När man informerar säger vissa: Jag visste inte, det där är ju hemskt.

Det räcker inte att berätta att könsstympning är olagligt i Sverige, menar Jamila. Det gäller att få människor att förstå varför det är olagligt.

Även Bayan Nasih lägger vikt på förebyggande arbete.

– När en könsstympning väl har skett finns det ingenting som kan ge flickan tillbaka sitt könsorgan. Vi ska vara där innan det sker och göra allt för att det inte ska ske, säger Bayan Nasih.

LÄS MER: Polisen vet att könsstympningar sker i Linköping

För att förhindra könsstympningar behövs ett samarbete mellan olika myndigheter i Sverige, enligt Bayan Nasih. Mellan socialtjänst, skola, polis, hälso- och sjukvård, listan kan göras lång.

– Vi måste jobba tillsammans, det behövs en kedja av samverkan, säger Bayan Nasih.

Men även efter, när det värsta redan skett, behövs insatser.

– Det är ont om forskning kring arbetet efter en könsstympning. Behövs traumabehandling? Vad kan vi göra på nationell nivå?

Nu när sommaren snart är här ökar riskerna för att flickor utsätts för könsstympningar, berättar Jamila Said Musse.

– Föräldrar åker på semester under sommaren och då kan könsstympning ske.

För att förhindra könsstympningar under semestern har Jamila arbetat med en kampanj där information lämnats till personer i riskzonen.

– Det är en jättebra kampanj, men det behövs också uppföljning. Så att man kan se vilka som har fått informationen och om det hjälpt eller inte, säger Jamila Said Musse.

Tror du på en framtid där flickor i Sverige inte behöver utsättas för könsstympning?

– Absolut. Vi måste tro att det går. Det här är kanske den viktigaste jämställdhetsfrågan i Sverige, säger Bayan Nasih.

LÄS MER: Juno Blom: "Det Emma gjorde är modigt"