Det är vårvinter 2017 och vid Drottningplan är det dags att inviga rondellkonsten "Pojken med järnvilja" ett verk som ska symbolisera viljestyrka, kraft och framtidstänk. Oväntat kommer samtidigt besked till tekniska nämnden att arbetet blivit dyrare än beräknat. Mycket dyrare. Varför var oklart, men det kunde handla om upp emot tio miljoner kronor.
Sedan dess har politikerna krävt att få besked om vad som hänt i ärendet. Det kommer att redovisas officiellt i en rapport inom kort, men redan nu menar ansvariga politiker att man har en bild.
– Det här är ett komplicerat ärende som pågått under tre mandatperioder sedan 2008, säger Agneta Niklasson (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Vi backar bandet till 2008. Som en del i beslutet att bygga om riksväg 50 skriver kommunen och Trafikverket ett avtal om att kommunen för tolv miljoner skulle bygga om Drottningplan. Det avtalet blir grunden till vad som sedan händer med området.
– Nu ser vi att slutnotan hamnar på 17,4 miljoner kronor. Det blir alltså inte tio miljoner dyrare som det pratats om tidigare. Samtidigt är det svårt att säga att det blivit dyrare för det har tillkommit kringytor och vi har fått mer än vad som var tänkt från början, säger Agneta Niklasson.
Ekonomiskt menar hon därför att det är oklart om det skett några större felaktigheter.
– Det är ju faktiskt så att det här har blivit väldigt bra. Vi får mycket positiva kommentarer från Motalabor. Det här har knutit ihop centrum och det har blivit mer av en stadsgata, säger Agneta Niklasson och tillägger:
– Sedan vill jag bara säga att det har ju inte försnillats några pengar.
Att projektet svällde och att det handlade om pengar från en extern part är en av förklaringarna till det varit svårt att veta hur mycket dyrare projektet blivit.
– De tolv miljonerna som räknades fram 2008 inkluderar inte alla de åtgärder som kom att göras. De blandades med åtgärder som man ändå ville göra. Att fylla igen tunneln ingick exempelvis inte, men den ville man bli av med. Bara den gick på 1,6 miljoner kronor, säger ekonomichef Anders Neuman.
En annan faktor är att de tolv miljonerna i avtalet från 2008 enbart var en enkel uppskattning. Några dokument som beskriver hur man gjorde beräkningen finns inte.
– Nej. Det enda som finns är det som står i avtalet med Trafikverket. Men det borde ha gjorts en ordentlig kalkyl innan man satte spaden i backen. Då hade man också sett att de tolv miljonerna inte skulle räcka till, säger Anders Neuman.
LÄS MER: Kommundirektören: "Borde inte ha hanterats så här"
Hösten 2015 inleddes arbetet med Drottningplan. Men några beslut om att starta projektet finns inte. Sedan avtalet med Trafikverket 2008 finns faktiskt inga politiska beslut alls om förändringarna av Drottningplan. Att riva tunneln för 1,6 miljoner kronor, att bygga rondellen, att bygga om kringytorna, att låta konsulter rita på utformningen liksom kostnaderna i projektet; allt saknar politiska beslut. Istället avgjorde kommunens tjänstemän.
Hur kunde ett så stort beslut tas av tjänstemän?
– Man ansåg att det ingick i uppdraget som man fått 2008 att iordningsställa genomfarten, säger Camilla Egberth.
– Men ja, det borde absolut ha förts upp till politikerna, tillägger hon.
Vem drog egentligen igång projektet?
– Det fanns med på flera ställen att det skulle genomföras. Dels i avtalet med Trafikverket, dels i centrumplanen. Och centrumplanen är ju beslutad politiskt, säger Agneta Niklasson.
Men ni har alltså haft ett tjänstemannastyre?
– Ja, det har det varit. Det var en kultur att informera nämnden, men inte att ta upp frågorna för politiska beslut. Det har vi förändrat nu. I dag får vi information och vi kan ge direktiv och förändra, säger Agneta Niklasson.
Frågan är var ansvaret ligger för att det inte togs några politiska beslut alls i projektet. Det blir tyst i Camilla Egberths arbetsrum. Man tittar på varandra.
– Det har saknats en tydlig projektägare som ansvarade för sådant, säger till slut kommunalrådet.
– I det här fallet har man mer jobbat löpande. Man har lagat efter läget. Det fanns ingen tydlig projektägare som stämde av mot budget och vad som utfördes. Det fanns ingen tydlig struktur om vilken nämnd som var ansvarig, fyller Agneta Niklasson i.
Detta är en annan brist som konstaterats. Kommunstyrelsen hade det ekonomiska ansvaret, tekniska nämnden för utförandet. Budgetmässigt låg dock hela projektet utanför kommunens ordinarie budget eftersom finansieringen delvis kom från Trafikverket. Agneta Niklasson påpekar att politikerna i tekniska nämnden inte varit ovetande om vad som gjorts.
– Vi har fått information på nästan alla nämndmöten under mandatperioden. Då har vi fått beskrivet vad som görs och beskedet har varit att det går enligt plan och det beskedet har vi nöjt oss med. Man har sagt att allt går enligt budget och att det inte finns några avvikelser mot gestaltningsprogrammet, säger hon.
När revisionen granskade hanteringen av Drottningplan påpekades bristen på styrning. I dag har kommunen sett över organisationen för hela samhällsbyggnadsprocessen och gjort flera förändringar. Efter valet ska de också inrätta en samhällsbyggnadsnämnd som ska ha ett helhetsansvar för byggprojekt.
– I dag är det så att om det blir förändrade förutsättningar så ska det tas politiskt. Vi har skärpt upp det här. Vi har vidtagit åtgärder, tillägger Camilla Egberth.
Ni påpekar att det här projektet pågått länge, men Camilla Egberth du har varit kommunstyrelsens ordförande i åtta år. Det här har hänt under din tid. Vad är ditt ansvar i detta?
– Det finns ett politiskt beslut i grunden i avtalet med Trafikverket. Sedan är det här ett verkställighetsärende och då har det varit en fråga för tekniska nämnden. Det har inte följts upp av kommunstyrelsen, säger kommunalrådet.
Det ligger i kommunstyrelsens uppdrag att ha tillsyn över nämnderna.
– Det är den här mandatperioden som vi börjat att verkställa åtgärderna på genomfarten. Vi märkte tidigt att det blev diskussioner vad gällde Storgatan och efter det har vi haft tätare kontroller. Vi har ett uppföljningsansvar, men det är också så att det ska signaleras om det blir avvikelser, säger hon.
Kan det här hända igen?
– Vi har en ny investeringsprocess och en bättre dialog. Det finns en beslutsprocess nu som ska minimera risken att det blir fel. Sedan gäller det också att alla jobbar efter den här metoden. Det finns en mänsklig faktor också, säger Camilla Egberth.