– Man tar en mekanisk, teknisk pryl för att se hur den funkar och hur man använder den. Och så får man fundera över varför den funkar som den gör, kanske sitter det en fjäder i den eller något annat? Sen får man skruva isär den och se hur den ser ut inuti, säger Anette Tilly.
Hon och Lena Jarnryd kommer från Framtidsfrön som jobbar med entreprenörskap och kreativitet för och i grundskolan. Ett arbete som de fick presentera för många av besökarna på Industridag Östergötland i Motala förra veckan.
Tilly beskriver hur de på olika sätt möter barn, redan från förskoleklass och hela grundskolan, och får dem att våga och vilja vara nyfikna. Genom workshops och undervisning vill de locka fram elevernas mod.
– Vi vill väcka intresset för teknik. Det handlar om att vara kreativ, öva, göra fel, göra om och tänka nytt. De får testa och känna att det är på riktigt, säger hon.
Enligt Tilly är det svårt att få komma på studiebesök i industrin och högstadieelever får sällan en praoplats. Då gäller det att hitta andra vägar för att locka till branschen. Något som Framtidsfrön jobbat med i många år.
De berättar om Snilleblixtkoncepetet där elever får drivas av nyfikenhet.
– De får uppfinna, bygga prototyper och ställa ut. Just att ställa ut är viktigt. Att få visa upp och berätta. Och när vi har våra Snilleblixtmässor är det viktigt att även företagen finns på plats, både för att synas och möta eleverna.
Men också hur elever får jobba med verkliga uppdrag.
– Kärnan är att det är företagen som levererar "detta har vi – hjälp oss". Och eleverna får arbeta fram en lösning och pitcha för företaget, säger Tilly och tillägger att då kommer industriföretagen ut till skolorna, träffar eleverna och visar vilka de är och vad de gör.
Att få unga att få upp ögonen för att industri och teknik är intressant är viktigt för framtidens kompetensförsörjning menar många. Men hur får man dem att välja just det är en frågan som många också ställer sig.
– Jobbcirkus kom till genom att man såg problemet att "här är jobben, men det är inte de utbildningarna som eleverna söker", säger Christine Mars, Arbetets Museum i Norrköping, som berättade om konceptet som de, och även några kommuner, haft flera gånger och drar igång igen i december.
– Det handlar mycket om jaget; vem är jag, vad kan jag, vilka förmågor har jag och vad drömmer jag om, säger hon och förklarar utställningen, eller aktiviteten som det mer är.
I den ställs högstadieelever, som ska välja till gymnasiet, inför varför de väljer det de väljer. Är det egen förmåga, intresse, kompisar eller föräldrar som styr valet.
– Jag upplever, när jag möter elever, att de har svårt att säga vad de är bra på, då är det svårt att säga vad de ska välja, säger Mars.
Genom utställningen lyfts både förmågor och värderingar av olika slag berättar hon vidare och säger att ungas val ibland beror mer på myter än fakta. Och tar exemplet om att industrin är tung och smutsig.
– Sista delen i vår utställning handlar om "här finns jobben". Där visar vi hur det ser ut, vilka utbildningar som flest väljer men också var jobben finns. En tankeställare men inte bara det. Vi vill också visa att även om man går industri så blir inte alla svetsare. Vi vill väcka tankar och visa på vad som finns.
Både hos Framtidsfrön och Jobbcirkus handlar mycket om att väcka elevernas egen tankar och kreativitet.
– Det handlar om att vidga sina perspektiv och hitta att "detta vill jag", säger Jarnryd.