Enligt VD Christian Sjölander finns det ingen plan på var en kärnkratspark skulle kunna ligga i Motala i dagsläget.
Det var i förra veckan under torsdagen som politikertopparna i Motala kallats till ett möte – för en diskussion om kärnkraftverk.
Projektbolaget Kärnfull Next, hade en representant som informerade om deras energisatsning. Det handlar om så kallade SMR-parker, vilket innebär i sin enkelhet, flera mindre kärnkraftverk. Dessa kan anpassas från två till flera anläggningar baserat på vilket behov som kan finnas inom kommunen.
Det finns redan planer på två sådana anläggningar i Sverige. En i Nyköping och en i Valdemarsvik, vilket enligt bolaget kan bli den första och största anläggningen i Europa. Planerna i Valdemarsvik är att bygga fyra till sex små reaktorer. Förstudien till projektet presenterades i slutet av sommaren och kommer förmodligen att resultera i en yta på 1 300 hektar.
Storleken på en av dessa moduler menar Kärnfull Next:s VD, Christian Sjölander, att man kan likna vid en fotbollsplan.
– Byggnaderna är ungefär som innerplanen på en fotbollsplan, säger han.
Hur var reaktionerna i Valdemarsvik och Nyköping?
– Väldigt positiva måste jag säga. Nyköping har varit den femte svenska kärnkraftskommunen på grund av att Studsvik ligger där.
Och de har erfarenhet av både vad man som kommun behöver vara beredd för men också möjligheterna som skapas. Det är även, än idag, en av de största arbetsgivarna i Nyköping. Och då har de inte utökat sin verksamhet på 50 år.
– I Valdemarsvik var det samma sak, positivt. Mycket av det vi diskuterar är när man kommer med planerbar kraft så handlar det om effekt och inte bara energi vilket gör att du skapar etableringsmöjligheter för annan typ av industri.
Vad och hur många arbetstillfällen handlar det om?
– Det är ungefär 500 arbetstillfällen per reaktor som skapas, och det kan bli extremt mycket fler arbetstillfällen och långsiktiga sådana. Man brukar säga att kärnkraft är dyrt, men då får man tänka att den absolut största kostnadsposten som kärnkraft har är löner som går till dem som jobbar. De skapar skatter för att kunna driva skolor och sjukvård. Det är det vi pratar väldigt mycket om i kommuner. Man har för- och nackdelar med allt. Så fort man ska ha energiproduktion så måste man tumma på någonting.
"Tanken är att det här inte är någonting som kommunen driver. Men om kommunen vill ta en aktiv roll vill vi inte jobba emot det", säger Kärnfull Next VD, Christian Sjölander om kommuners roll i deras nyetableringar.
Vad har ni för intresse i Motala?
– Det här är bara ett extremt tidigt information. Vi försöker på något sätt bara förklara vad kärnkraft är. Att informera vad det är och vad det finns för möjligheter, men även att vara beredd på vad det kan medföra, säger Christian Sjölander.
Hur många kommuner har ni tillfrågat? Och hur många finns det ett intresse i att etablera i?
– Jag skulle inte vilja säga ett exakt antal men om jag säger så här. Vi har väldigt många inlandskommuner som ligger långt ifrån någon form utav stor förbrukning i dagsläget. Och det är inte självklart att bygga på de ställena. Vi ska nog börja med att bygga där vi har en stor förbrukning och där vi har relativt nära till den infrastrukturen som behövs.
Vilka tillstånd krävs för att bygga den här typen av anläggningar?
– I slutänden är det Strålsäkerhetsmyndigheten som bestämmer om en plats är lämplig eller inte. Men man brukar prata om tre parter. En är kommunen som måste ge bygglov. Den andra är mark- och miljödomstolen som tittar på miljöaspekten och om man uppfyller kraven. Den sista är ett godkännande enligt kärntekniklagen. Den är väldigt stark och säkrar att saker placeras, byggs och driftas korrekt.
Den 5 september samlades partitopparna i Motala för ett inspirationsmöte tillsammans med projektbolaget Kärnkraft Next. Ytterligare ett möte kommer att hållas i nästa vecka där partierna kommer att diskutera sin inställning till kärnkraft i Motala.
Vilken makt har kommunen att säga ja eller nej till något sånt här?
– Det finns kommunalt veto och det är viktigt för oss att involvera människor och kommun tidigt. Och det gäller alla etableringar, om man till exempel möter ett stort motstånd från den lokala politiken. Jag tror att man behöver någon form utav gemensam målbild och se vad det kan tillföra till regionen, säger Christian Sjölander.
Till de som blir oroliga för att de skulle kunna få kärnkraftsreaktorer i sitt närområde – vad säger du till dem?
– Framförallt ska man tänka att kärnreaktorer där det behövs leverans, lägger man inte centralt. Utan någonstans försöker man att komma bort från tätbebyggda områden. Och sen har vi även då regler och myndighet som ser över det strålskydd som krävs.
Hur lång tid tar det att få en anläggning på plats?
– Det skulle ta uppemot tio år.
Vad kostar bygget?
– Om vi säger att det är en 300 MW-reaktor, är det rimligt att anta att det kostar mellan 15 - 20 miljarder per reaktor, säger Christian Sjölander.
En reaktor i dessa kärnkrafts-parker kostar mellan 15 till 20 miljarder kronor. Något som Christian Sjölander menar att kommuner inte kommer att behöva finansiera.
Vem betalar det?
– Vi egentligen ända fram till att bygget börjar. Vi ser till att allt är klart, alla kontrakt, tillstånd och att en organisation för drift är på plats. Vi finansierar med vårt egna kapital och sen med externa finansiärer. Det är stora investeringsfonder och dels industrier. Tanken är att det här inte är någonting som kommunen driver. Men om kommunen vill ta en aktiv roll vill vi inte jobba emot det.
Var i Motala skulle det kunna ligga?
– Det är ingenting som vi har tittat på.
Vad händer efter mötet som hålls i nästa vecka?
– Det blir lite lurigt för mig att svara på av två anledningar. Jag driver inte själva projektet och dels så finns det inte exakt ett sådant standardförfarande. Det beror på hur mogna vi är och hur mogen kommunen är. Men de tidiga samtalen är jätteviktiga.